Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mit till synes i Göteborg, utan att en del af de större firmorna fortsatte med att utföra alla
slags varor, liksom äfven hantverkare sysslade med export af både egna tillverkningar
och andra produkter. Om man för öfrigt tager i betraktande, att det anförda antalet
exportörer motsvarar omkr. n procent af stadens mantalsskrifna befolkning, — under
det antalet handlande i Göteborg år 1902 utgör 15 pr tusen invånare —, kan man lätt
finna, att stadens handelsförhållanden särdeles kraftigt utvecklat sig.
Det gör därför ock ett egendomligt intryck att finna, att staden oupphörligen
fortsatte med klagomål öfver sina kommersiella svårigheter. Så klagades hos regeringen år
1637, att ”kommersiema och näringsmedeln begynna nu märkligen aftaga och uti näst
omliggande danska städer växa och tilltaga”, och dylika klagovisor förekomma hvarje
år. Väl är det sannt, att de skandalösa förhållandena inom magistraten och bitterheten
emellan och emot de styrande icke tycktes kunna bringas till ett slut, och det hjälpte
icke det minsta, att regeringen förehöll burggrefven Daniel Lang ”att intet lägga
indif-ficulteter eller generaliter nämna, att där går illa till, utan han måste själf lägga handen
därvid”. Men dessa strider vidkommo allra mest de kommunala förhållandena och för
förklaringen af klagomålen af kommersiell natur måste uppsökas andra anledningar.
Man torde icke misstaga sig, om man påstår, att den förnämsta orsaken till de
oupphörliga klagolåten var de styrandes önskan att vinna de största möjliga fördelar och
lättnader för sjöfarten och handeln, — ett mål, som man trodde sig lättast kunna vinna
genom svartmålningar.
Icke alltid lyckades man inbilla regeringen, att tillståndet var så bedröfligt. År 1638
hade magistraten genom Israel Noraeus — stadens syndikus, sedermera adlad Norfelt, —
och rådsförvanten Anthoni Knip framlagt en del petita, af hvilka det viktigaste var, att
staden skulle erhålla någon ”moderation i sjötullen”. Detta afslogs dock på det
bestämdaste, liksom en senare på året framställd begäran, att taxan öfver varuvärderingen
vid tullen skulle offentliggöras. (Denna taxa uppgjordes nämligen af
generaltullförvaltaren och hölls hemlig för köpmännen, hvilket åtminstone i Göteborg ej var
förhållandet med den utgående tulltaxan. Det förtjänar i detta sammanhang påminnas
därom, att man sökte gynna den inhemska rederiföretagsamheten genom stadgandet,
att inländska fartyg skulle åtnjuta lindring, af ’Is i uttullen och 7» i intullen, hvarjämte
sedermera beviljades ytterligare lindring i händelse äfven godset var svensk
tillhörighet). Därjämte afslogos ansökningarna om förflyttandet af tullen vid Lilla Edet till
Göteborg, äfvensom om vissa friheter för handeln med Spanien.
Emellertid var regeringen på det hela taget fortfarande särdeles välvillig mot Göteborg.
Sedan den afslagit ofvan sagda petition, yttrade den nämligen i punkt 2 af samma
resolution: ”men på det magistraten Hennes Kgl. Maj:ts gunstiga affektion till stadsens
bästa och enkannerligen till dess publika intraders ökning må spörja, hafver H. K. M.
funnit godt och behagat att efterlåta staden uti tolag af inkommande gods, främmande eller
inländske tillhörigt, en daler procento; och i lika måtto af utgående varor, inga
undantagandes, en halfdaler af hvarje hundrad, dock ridderskapet och adeln sina privilegier och
friheter härvid alldeles oförkränkte”. Det är denna resolution, daterad den 20 mars
1638, som utgör första anledningen till den tolagsersättning, hvilken efter viss, sedermera
fastställd grund ännu utgår till staden.
Staden tillerkändes dessutom ’Is af accisen å allt slakteri, öl och brännvin, som åstad-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
