Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ten på — Per Eriksson Rosensköld, som ju af regeringen ditsändts för att bringa ordning och
reda. Denne blef icke svaret skyldig och regeringen satte ingen tilltro till magistratens
på motvilja mot ”främlingen” grundade försök att skjuta skulden ifrån sig i görligaste
måtto.
Protokollen för de påföljande dagarne äro förkomna, men visst är att Oxenstiernorna
stannat i staden till slutet af månaden och under denna tid åstadkommit, hvad ingen
förut mäktat. Ordning och enighet återställdes, åtgärder vidtogos för att uppmuntra
och reglera handeln och i sin helhet kan, såsom Odhner framhållit, besöket sägas hafva
varit epokgörande för staden, framför allt därigenom, att stadsstyrelsen fullständigt
omorganiserades efter Stockholms föredöme. Instruktionen för det nya rådet utfärdades
den 29 april 1639 och är af så märklig art, att en redogörelse bör lämnas för de delar däraf,
som beröra handeln.
Utom burggrefven skulle finnas tre presidenter, — den förste för stadens byggnader och
intrader, den andra.för ”justitiens administration” och den tredje för ”commercierna”,
— samt tolf rådmän, fyra till hvarje president. Per Rosensköld blef president för första
afdelningen, PederKnutsson (sedermera adlad Bäfverfeldt) för den andra, men den tredje
presidentplatsen blef tills vidare vakant. Till rådmän för den sistnämda afdelningen
utnämdes Johan Amija, Hans Spalding, Anthoni Knip och Cornelius Kyllntan, samtliga
tillhörande stadens förnämste handelsmän; Knip blef sedermera president för denna af delning.
Den sistnämde presidenten skulle låta sig ”ganska angeläget vara” att tillse, ”huru
handeln väl och rätt kan anställas och vidmakthållas, så att de främmande igenom
varors, som här i landet falla, uppköpande icke må stadens handel förklena, och att alla
skadliga hinder och missbruk, som motsträfva lagen och privilegierna och lända
invå-narne till skada och afsaknad, måtte afskaffas och fördämpas; framför allt skulle tillses,
att de utländske genom sitt olagliga kvarliggande och sin obilliga handel icke tillfoga
något inpass och förfång samt att alla tillfällen förtagas, hvarigenom främmande varors
uppskörtande och dyrhet förorsakas.”
Han skulle tillse, att salt- och fiskhandeln reglerades och särskildt att saltet såldes för
så billigt pris, att allmogen ”med sina andra varor” icke afskräcktes från staden.
Han skulle hafva tillsyn, att partering genomfördes vid all minuthandel, hvaremot
grosshandeln lämnades fullständigt fri. Alla monopol skulle strängt beifras.
Han skulle utse redlige män att besiktiga alla varor, som inkomme, innan de fingo
försäljas; funnes fel eller flärd i varorna, skulle deras afyttrande icke tillåtas.
Han skulle ock ”beflita sig om att hafva korrespondenter i åtskilliga land, nämligen
Holland, England och Frankrike m. fl., så att han i tid kunde få veta, hvarest varor,
som härifrån utskeppas, gälla mest och hvarest de varor, som hit införas, köpas billigast,
så att han kan dirigera handeln därefter, staden till en märklig fördel”.
Han skulle tillse, att alla skrån finge uppköpa för dem behöfliga varor, innan några
sådana utfördes; likaså att skrå och manufakturer upprättades i staden.
Slutligen skulle han och hans bisittare, hvilka äfven i de flesta andra ärenden skulle
biträda honom, hafva närmsta tillsynen öfver skråna, deras räkenskaper och tvister
samt förhindra alla bönhasar och allt intrång i ”ämbetena”.
Sådant var i korthet innehållet af instruktionen för handelspresidenten och för den
af-delning af magistraten, som vanligen benämdes kommerskollegiet; deras arbete kunde blif-
Sveriges Handel och Industri: Historik 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
