Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förra föreskrifter, nämligen i fråga om handelsparteringen, från hvilken Göteborgarne
ånyo anhållit att blifva befriade.
Befästningarne vid Göteborg fortsattes med all makt, och kgl. krigskollegiet utfärdade
den 28 juni 1652 föreskrifter rörande bebyggandet af staden och dess omnäjd, hvarvid
särskilda regler stipulerades för den reparebana.som 1646 upprättats emellan bålverken
Christina regina och Johannes Dux. Generalkvartermästaren Johan Wärnschiöld hade i
början af året redogjort för Göteborgs omgifningar i fortifikatoriskt hänseende, och hans
vidlyftiga förslag lades sedermera till grund för den af Dahlberg vidare genomförda planen
att göra Göteborg till en fästning af betydelse.
Stadens i Holland för sillfiske beställda ”häringsbyssa”, som på grund af kriget mellan
Holland och England icke kunde användas för detta ändamål, fick år 1652 samma
tullfrihet, som tillkom i riket byggda ekskepp, men några andra stadens petita, såsom van
der Eycks anhållan att få inrätta ett vantmakeri, om recognition för från Frankrike
direkt infördt vin och om arrendering af accisen remitterades för utlåtande till vederbörande
kollegier, innan Kgl. Maj:t ville besluta i dessa frågor.
År 1653 den 16 september utställdes ett kgl. bref rörande nederlagsfriheten i
Göteborg, för hvilken utfärdades ett långt reglemente, i hufvudsak med samma
bestämmelser, som ännu kunna sägas vara gällande. Härigenom fick staden ett lifligt önskemål
uppfyldt, men någon användning däraf tyckes icke hafva förekommit förrän i midten af
år 1664, då den första posten införes under den 4 juli med rubriken: ”effterskrefwit godz
ähr uplagdt på nederlagz friheet och sedan förtullat.”
Annars förekomma inga ansökningar af kommersiell natur förrän i början af år 1654,
då Kgl. Maj:t medgaf, att alla infödda svenska båtsmän eller sjöfolk, som ville nedsätta
sig i Göteborg för att blifva borgare ”eller eljest där söka sitt hemvist och boning”, skulle
åtnjuta tullfrihet på så mycken båtsmansföring, som för deras halfva lön eller frakt
inköpas kunde. År 1653 hade staden erhållit stapelstads frihet, hvilken emellertid faktiskt
ingenting betydde, då staden långt förut praktiserat dylika rättigheter.
År 1654 företog vice amiralen Thyssen Ankarhielm med skeppet örnen den berömda
färden till Nya Sverige, hvilken afgick från Göteborg den 2 februari och var åter i
Göteborg i juli samma år. Det var den nionde och i afseende på snabbheten mest
anmärkningsvärda expeditionen, men den leddes ock af en framstående sjöman, en
naturalise-rad Göteborgare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
