Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
domliga ställning inom svenska staten och dess företagsamma, om också alltid klagande
befolkning skulle uppväcka åtskillig motvilja inom det öfriga riket, är lätt att förstå,men
dess insats i Sveriges utveckling behöfver icke därför numera underskattas.
Att staden icke blifvit fullt ”stabilierad” under denna tid framgår af det mycket
skiftande antalet af den mantalsskrifna befolkningen, som utgjorde:
år 1637 .. . .1,718 personer år 1647 ■ • .1,581 personer
,, 1638 . • • • 1,483 „ 1648 . . 1,821
„ 1639 • 1,443 ,, 1649. • 1,794
,, 1640.. . 1,463 ,, 1650. 1,538
,, 1641 .. . • • • 1,690 „ 1651 . 1.350
,, 1642. . .. 1,681 ,, 1652 .. . • ■ 1,368
„ 1643 • • 1,830 „ 1653.. • • 1,452
,, 1644. 1,767 „ 1654 • 1,366
„ 1645 • • • • • i,3°7 „ 1655 • • • 1,412
,, 1646 .. . • • • 1,539
Härvid är först och främst att märka, att den ”mantalsskrifna befolkningen”
ingalunda betecknar, hvad vi i våra dagar förstå med detta uttryck, utan endast de fullvuxna
personer, som voro skyldiga att erlägga denna skatt. En noggrann uträkning af
hushållens antal med tillägg af inhyses personer visar t. ex. att stadens verkliga befolkning år
1637 torde hafva uppgått till minst 3,135 personer, år 1643 till 3,271 personer och år
1645 till 2,537 personer. Minskningen år 1645 beror naturligtvis på det då i Göteborgs
omnäjd förda kriget, men synnerligen märklig är den betydande tillbakagången efter år
1648, hvilken dock sammanhänger med de förändrade förhållanden, som så småningom
inträdde efter Brömsebrofreden och trettioåriga krigets af slutande, då en mängd
borgare dels öfverflyttade till Holland och dels återtogo jordbrukssysslorna.
Om stadens in- och utförsel finnas siffror icke tillgängliga för många år under denna
tid. Ett uttryck härför är beloppet af den uppburna tolagsafgiften, hvilken sedan år
1638 beräknades i 1 % af inkommande och % ai utgående varors värde, och hvilken
utgjorde i daler silfvermynt:
år 1638 3,647 daler
t ♦ !Ö39 4,166 ,,
yy 1642 4,755 „
J T 1644 887 ,,
y y 1645 4,685 ,,
y y 1646 6,154 ,,
iy 1647 5-334 „
y y 1648 3,433 „
Den ringa inkomsten under år 1644 berodde naturligtvis på kriget, hvars inverkan
dock icke sträckte sig till år 1645, som ju utvisar föga lägre inkomst än år 1642. Från
år 1649 fördelar sig tolagen på följande sätt: *
år 1649 inkommande: 2,240 daler, utgående: 2,519 daler, summa 4,759 daler
„ 1650 ,, 1,533 >> ,, 2,299 „ ,, 3.832
,, 1651 ,, 2,349 ,, ,, 2,734 ,, ,, 5,083 ,,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
