Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
préjudice är görligt”, medgaf magistraten samfäldt en årlig löneförbättring på 1,200
riksdaler.
I fortsättning på denna resolution utfärdade generalkommerskollegiet — vårt
nuvarande kgl. kommerskollegium — en resolution af den 11 juli 1661, hvari föreskrefs: att
Stockholmsmålet skulle blifva gällande för beck och tjära äfven i Göteborg; att på grund
af olikheten mellan Göteborgs och Marstrands saltturtnemål, så mycket skulle afdragas af
Marstrandstunnan, som öfverstege Göteborgsmålet; att tullnärerna i Uddevalla och andra
lastplatser i Bohuslän skulle till Göteborgs tullkammare insända rullor öfver inlastadt
gods, som därefter finge klareras i Göteborg; att all främmande handel i alla hamnar
mellan Marstrand och Svinesund skulle strängeligen beifras, för hvilket ändamål Göteborg
ock genom ”utskickade” ägde ”efterslå” missbruk härutinnan; att Vänersborg, som
upptagit en afgift af 2 öre s:mt pr skeppund järn under namnet bryggpängar, skulle
anlägga brygga och bodar vid Brätte, ”där som lastageplatsen är och ut- och inskeppningen
till och ifrån Göteborg dagligen dags sker”, äfvensom bestämma en billig taxa för
”varornas öfverförsel öfver edet” d. v. s. vid Trollhättan; samt att vid strandridarnes
visita-tioner å marknaderna ”skälig moderation skulle observeras”.
Borgerskapet hade begärt att förskonas från det augment af 31/5 öre, som denna tid
upptogs vid inbetalning af tull för utgående varor. Denna kursminskning kunde
generalkommerskollegiet icke bevilja, men rådde staden, att den, för att undvika kursförlust,
antingen skulle söka betjäna sig af Stockholms ”bankoprivilegier” eller ock beflita sig
om att själf inrätta ett bankkontor i Göteborg, ”hvarest de uttullen med kopparmynt
betala kunna”. Detta förslag hade obestridligen blifvit af stor betydelse för stadens
utveckling och hade säkerligen rönt mera uppmärksamhet, om icke Göteborg varit så
beroende af den, hvad man möjligen i våra dagar skulle kalla bankirrörelse, som af enskilda
personer bedrefs.
Anno 1661 konfirmerade magistraten de berömda ”Kiöp- och Handels Gillets
Artic-lar”, som inleddes med de vackra orden:
”Såsom detta riket, vårt kära fädernes land, hafver mycket gagn, styrka och stor
prydnad däraf, att städerna uppkomma, tillväxa och florera, men städerna icke kunna
för-kofras, tilltaga och komma i flor, så framt icke handeln och kommersierna väl
upprättade varda; men då kommersierna och handeln kunna icke allenast icke rätteligen
inrättas och i godt stånd försättas, utan fast mera fördämpas och kastas omkull, så framt
de icke med goda ordningar och stadgar blifva uppbyggda och underhållna, — och goda
ordningar äro därtill okraftiga, om de icke varda hållna i sin tillbörliga vigör verkliga,
konserverade och oförskräckta; alltså och emedan denna staden Göteborg sin uppkomst
förnämligast af uppriktig handel och negociationer här tilltagit hafver och dessförutan
icke här kan bestå, mycket mindre komma till välstånd; och då dessutom samtliga
köp-och handelsmän hafva begärt, i öch för en uppriktig och rättskaffens handels erhållande,
att dem må tillåtas att upprätta ett handelsgille och därigenom få för sig beskrifna de
ordningar, som närmast kunna afskaffa och fördämpa olag och oskick i handeln; därför
har magistraten, deras begäran till nöje och till handelns framåthjälpande, velat
före-skrifva på följande sätt”.
Gillet skulle enligt artiklarne anordnas som ett skrå med ålderman och bisittare, som
skulle ”bära åhåga och vinnlägga sig därom, att handeln må växa och tilltaga”, hvar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
