Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för den, som gjort det ”vissa köpet” (partiköpet). Olagliga förköp förbjödos
strängeligen och endast handlande och hantverkare skulle få saluhålla varor å marknader. Två
personer skulle utses till handelsmäklare och efter aflagd ed ”tro- och rättrådeligen
uppvakta till stadens och dess borgerskaps nytta och fördel”; all salt fisk skulle föras till
en viss plats och där vrakas, cirklas och märkas; och inga vågbara varor fingo säljas
till främmande, förrän varorna vägts å stadsvågen. Härefter förekomma icke mindre
än 13 artiklar rörande handeln med främmande (d. v. s. icke-borgare i staden), som
endast på tisdagar och fredagar kl. 8 — 11 f. m. fingo hafva sina bodar öppna och hvilkas
gods måste inläggas i vissa af magistraten ”förordnade” hus samt där förvaras under
tredubbelt lås.
”Artiklarne” afslutas med 14 paragrafer rörande ”köpmäns drängar och pojkar”.
När en köpman pröfvat en pojkes skicklighet i % — år, fick han inskrifva honom i
köpmansgillet mot en viss afgift; ämnessvennen skulle sedan, som nämdt, i 8 år vara
”pojke” och i 4 år ”köpsven”, hvilka bestämmelser dock kunde inskränkas, synnerligast
för gillesmedlemmarnes söner. Så länge han var pojke, fick han ej gå ut utan
husbondens eller matmoderns lof och om han fick några päJigar, skulle han ”leverera dem till
förvar hos husbonden”; han skulle hållas ”rätt och slätt” i kläder, som ej fingo
”besättas eller stofferas med snören, silkesband, knappar och annat orimligt”; han fick ej gå
på källare eller krogar; och han fick vid kontraktstidens utgång icke söka tjänst hos
någon annan, så vida han erbjöds en efter gillets åsikt tillräcklig lön.
Det är emellertid tvifvel underkastadt, om detta köpmansgille kom till stånd i en
form motsvarande den afsedda. Det omtalas visserligen i den kgl. resolutionen den 24
juli 1669 och 1671 utfärdar magistraten en instruktion för krämarbudet, som skulle vara
en tillsyningsman å gillets vägnar, men i den kgl. resolutionen den 27 september 1675
stadgas i mom. 16: ”Kgl. Maj:t befaller ock härmed magistraten att efterlefva
föregående resolutioner och således bära försorg om att köpmansgillet, som är beviljadt att
upprättas, må effektueradt och verkställigt blifva, hvarigenom en så godt intention,
som därmed är omsedt, kan nå sin behöriga befordran.” Det fattades sålunda kanske
den solidaritet och den sammanhållning inom köpmannakåren, som dess värre icke
varit utmärkande för den svenska handelns representanter under alla tider.
Det dröjde icke länge, förrän Göteborgarne började beklaga sig öfver intrånget från
de forna danska städerna, om med rätt eller orätt, må lämnas därhän. Regeringen var
i detta fall föga benägen att lyssna till klagomålen, lika så litet som till borgerskapets
begäran, att nederlagsfrihet måtte fråntagas ”främmande”, hvartill anledningen skulle
ligga uti åtskilliga missbruk och underslef, som dessa bedrifvit. Beträffande
förhållandet till Marstrand framhäfdes i kgl. resolutionen den 15 september 1664, att Göteborg
och Marstrand borde ”considereras såsom en stad”, hvarför tolagen skulle betalas till
den stad, uti hvilken varutrafikanten hade sitt hemvist. Om härigenom någon
minskning i Göteborgs stads inkomst skulle ske, framgår icke tydligt af ordalydelsen.
Carl XI :s förmyndareregering tyckes i allmänhet icke hafva varit särdeles välvilligt
stämd mot staden, i hvars handel emellanåt, såsom i början af 1660-talet, framträder en
påtaglig afslappning. Under denna tid hade emellertid sillfisket ”märkligen” tilltagit,
och regeringen nedsände därför vice presidenten Israel Lagerfelt för att hafva inseende
öfver fisket och de saltsjuderier, som riksdrotset Per Brahe med stor omkostnad anlagt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
