Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Redan 1626 hade, som förut nämts, södersjökompaniet stiftats cch fått sitt
hufvud-säte förlagdt till Göteborg, men den enda produkten af dess verksamhet blef
kolonisationen af Delaware. På 1660-talet hade ock ett ostindiskt kompani bildats, som dock
upplöstes 1674 utan något synligt resultat.
Nu, i mars 1728, insände Sveriges minister i London Karl Sparre till regeringen
ett förslag om inrättande af ett svenskt ostindiskt kompani och meddelade, att han
inlåtit sig i underhandlingar med Niklas Sahlgren samt Colin Campbell, den senare en skotte,
som deltagit i det af Karl VI i Ostende inrättade ostindiska kompaniet. Kgl.
kommers-och kanslikollegierna afslogo emellertid dessa förslag såsom under dåvarande
konjunkturer ”högst äfventyrliga och farliga, så i anseende till rikets medellösa ställning, som
ock den oro och förtretlighet man annorstädes sett uppkomma af dylika inrättningar”.
Snart kom frågan ånyo på tal, då handelskommissarien i Stockholm Henrik König
hösten 172g inkom till kommerskollegium med begäran dels om frihamnsrättigheter för
Göteborg och dels om kollegii förord för två pass, medels hvilka han och hans
medintres-senter kunde ”försöka en handel på Indien och med detsamma göra sig underrättade om
negotien på Madagaskar samt andra orter, hvarest af ingen främmande nation någon
fästad handel drifves.” Det senare bifölls och härmed hade König, som säkerligen endast
var ombud för utländska kapitalister, vunnit, hvad han egentligen åsyftade. Ty nu
ingick han med ansökan om en fullständig oktroj för ett handelskompani, alldenstund han
och hans medintressenter icke vågade riskera sitt kapital endast på de båda passen.
Denna gång afstyrktes förslaget af kanslikollegium, som leddes af Arvid Horn och
huf-vudsakligen bestod af mössor, under det att kommerskollegium, där den äldre Höpken
och hattarne voro själen, varmt förordade och arbetade för planen, i främsta rummet för
att bereda mösspartiet obehag. Regeringen afslog den sökta oktrojen.
Nu ingaf König ett memorial till riksdagen år 1731, där hans förslag remitterades till
sekreta handelsdeputationen, som afgaf ett intressant tillstyrkande utlåtande. Med få
förändringar genomgick det ock sekreta utskottets skärseld och afsändes därifrån med
skrifvelse den 4 juni 1731 till regeringen. Denna töfvade icke, utan utfärdade redan den
14 juni den begärda oktrojen, som sedermera offentliggjordes i utländska tidningar samt
öfversattes till franska och latinska språken för att göras känd i alla delar af Europa; och
härförutom underrättades alla sjömakter om den vidtagna åtgärden, som på det hela
taget bemöttes med en tydlig motvilja i hela vår världsdel.
Oktrojen beviljade åt kompaniet — som bestod af König, Ahlströmer, Sahlgren,
holländaren von Aspem, som säges hafva utarbetat stadgarne, Colin Campbell, Tham & Co.
m. fl. — uteslutande rätt att under 15 års tid handla på alla de orter öster om Kap.
där alla nationer ägde fri och öppen handel; Göteborg skulle blifva stapelorten
(in-och utförselplatsen); kompaniet skulle i specie-karoliner (”klingande mynt”) sex
månader efter hvarje fartygs lyckliga hemkomst betala 100 dr smt till kronan och 2 dr smt till
städerna, allt pr läst; huru många fartyg som hälst finge användas, men de skulle byggas
och utrustas i Sverige, utom de först utgående, hvilka troligen icke kunde anskaffas inom
landet; artilleri och krigsförnödenheter finge utskeppas, liksom guld och silfver, — men
ej svenskt; vid exporten skulle svenska varor betala tull enligt stora sjötullstaxan jämte
stadgade afgifter till städerna; ostindiska varor finge af innehafvarne fritt kringföras i
Sverige, men vid export af dem skulle betalas yi % i rekognition. Direktionen skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
