Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Westerling & Wohlfahrts hade 9 arbetare, 1 spinnbord, 19,541 dr:s tillverkning
rådman Anders Damms ,, 24 ,, 2 ,, 83,732 ,, ,,
fabrikör Joh. H. Damms ,, xo ,, 1 ,, 27,859 ,, ,,
och fabrikör Daniel Schillers,, 16 ,, 2 ,, 42,149,,
Af deras tillverkning, som sålunda uppgick till 173,281 dalers värde, fabricerades
af ”inrikes växte blad” nära eller inalles för 126,257 dalers värde. Å Göteborgs
stad sområde funnos nämligen vid denna tid högst betydande tobaksplantager, både
utanför Konungs-, Drottnings- och Carls-porten, tillsammans å icke mindre än 56 J2
tunnland med en årsväxt år 1760 af ej mindre än 67,356 U. Den ofvannämnda Joh. A.
Lamberg ägde den största arealen, 15 tunnland, hvarå han dock icke skördade mer än 11,805
tí, under det att Anders Damm på sina 13 tunnland skördade 18,338 U .
öfriga industriella anläggningar voro: ett skeppsvarf på Älfsborgs kungsladugårds ägor,
tillhörigt handelsmannen Peter Bagge och byggmästaren Friedrich Chapman; Peter Bagge
hade dessutom en väderkvarn, ”hvars axeländar ligga på tvänne trissor i ställe för panna”,
samt ett tegelbruk och en kalkugn, ”hvilka drifvas med stenkol”; handelsman Johan
Schütz ägde en ”emellan gamla och nya varfvet, strax vid den så kallade Rödesten
förlagd” ansenlig, ”på holländska sättet byggd sågekvarn, som går med väder”; ett
tegelbruk vid Mölndalsån, arrenderadt af faktorn Bauer, hade tre ugnar; och rådman
Wen-gren hade ett tegel- och takpannebruk. Härförutom funnos, såsom det uppgifves,
”sill-salterier, tjär- och trankokerier, fabriker att på ett fördelaktigt sätt skära fiskeben, på
hjul draga ståltråd, göra knappar af horn, stolar till tryckte och vredne knappar,
tillreda läder m. fl. inrättningar.”
Efter den tidens förhållanden var detta en högst betydande fabriksverksamhet.
Stadens öfriga omsättning och handelsförbindelser voro redan nu betydande. Ett bevis härpå
torde det vara, att kurser vanligen 2 gånger i veckan noterades på London, Amsterdam
och Hamburg, men hvad som i våra dagar skulle väcka stor förvåning äro dessas högst
fluktuerande belopp, hvarpå som exempel må anföras:
London
Amsterdam
Hamburg
16 jan. 1760............62 dr kmt 56 mark kmt 553/4 mark kmt
24 dec. 1760............ 76 ,, ,, 70V2 „ ,, 76 »/a
27 jan. 1761............73 ,, 67’2 „ „ 73
I afseende på varupriserna må antecknas, att en tunna salt (= 10 daler s:mt i sedlar)
motsvarade i värde: 5/6 t:na råg, 5/s t:na hvete, t:na korn, 2 t:r hafre, 2’4/2o £ kött,
17/20 £ smör (eller talg, — utmärkt smör således!), 5K ^ stångjärn (på vågen), 6 */s U
arbetad koppar, 3^ lod oarbetadt silfver, x tunna svensk sill, famn ved, 10
dagsverken (”med möda”, säger uppgiften), 2/3 tolft 2V2 tums bräder och \% tolft tums
bräder.
Det anförda utgör endast några exempel på stadens förhållanden och framåtskridande.
Välmågan i Göteborg, liksom i länet, steg med hvarje år, staden fick egen tidning
(Göteborgs Weckolista), koncerter började hållas, ordenssamfund inrättas (frimurarne
sam-manslöto sig år 1755 i en loge, af hvilken sedermera bildades en dotterloge i Kanton) och
teatertrupper började besöka staden; men lyxen och omåttligheten gjorde äfven sitt
inträde, och den senare förskaffade synnerligast den södra skärgården ett mycket
dåligt anseende. Växelrytteriet, som under 1760-talet börjat allt oförtäcktare framträda i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
