Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
åren 1847—5° till 275,000 hl.
,, 1851— 5 ,, 438.°°° ..
och ,, 1856—60 ,, 916,000 ,,
Andra nya införselartiklar, som nu uppträda i större mängd, äro oljor, färger samt
redskap och maskiner. Tulluppbörden ökades så, att den i medeltal utgjorde åren 1851—5
3,6 mill. samt åren 1856—60 4,3 mill. rdr. Någon egentlig transitorörelse lyckades man
dock ej åstadkomma, utan nederlagsinrättningen var, enligt samtidens omdöme, ”att
betrakta föga annorlunda än som en kreditupplagsanstalt”.
Spekulationen under Krimkriget hade i Göteborg uppammat en delvis mindre sund
affärsverksamhet, som med krigets slut tog en snöplig ända och vållade en handelskris,
hvilken i slutet af år 1857 kom till utbrott. För första gången framträdde nu inom
köpmanskåren en solidaritet, som förtjänar ett särskildt loford, emedan krisens verkningar
därigenom mycket snart kväfdes. Köpmännen bildade nämligen en kreditförening, som
genom krediter i London och Hamburg understödde i förlägenhet stadda handelsmän,
och härigenom afvecklades lyckligt på mindre än 4 månader den hotande faran.
Stambanans öppnande till Falköping år 1858 och till Stockholm 1862 gaf i förstone
icke någon synnerligen stor ökning i Göteborgs handel. Väl förekom understundom,
såsom 1863—4, en större transitorörelse jämvägsledes till Stockholm, men i stället tog
transitofarten från Lübeck annan väg. För första gången började det ock nu blifva
vanligt att förtulla en del förut transiterande varor i Göteborg.
Man börjar nu ock, att allt mera få känning af den omvandling, som handeln så
småningom undergått och som äfven i vårt land började att mera påtagligt komma till synes.
Det nya transportmedlet, järnvägarne, hade ändtligen kommit till Sverige och
ångbåts-farten ökades med hvarje år. Handelsmännen behöfde icke längre samla förråder för
halfår, år och åratal, utan kunde, tack vare den äfvenledes tillkomna telegrafen, på en
oändligt kortare tid förse sig med sina varor och på en oändligt kortare tid försända den
till afnämarne. Hvad detta innebar, kunna vi numera med lätthet fatta, men för
dåtiden föll det sig ej fullt så bekvämt. Omvandlingen till de nya förhållandena gick därför
jämförelsevis långsamt i vårt land, hvilket under större delen af 1860-talet äfven led
af den allmänna stagnation, som föregick det fransk-tyska kriget i hela Europa.
Tulluppbörden i Göteborg, som under första hälften af 1860-talet uppgick till 4,650,000
rdr i medeltal, steg under senare hälften endast till 4,800,000 rdr och var 1870 mindre
än år 1865, — de båda höjdpunkterna under årtiondet. Icke ens stenkol visade någon
lifligare tillökning, — endast från 1,2 till 1,4 mill. hl. i medeltal under förra och senare
hälften. Däremot uppstod en ny exportartikel, som sedermera utgjort en integrerande
del af trävarurörelsen, nämligen grufstolpar. Den omtalas första gången i vår stads
exportstatistik år 1861 och räknades då styckevis; år 1861 utfördes 328,144 st., år 1866
redan öfver 4,2 mill. och år 1870 bortåt 4,7 mill. st. öfver hufvud taget börja inom
trä varuhandeln de större dimensionerna att försvinna och de mindre (battens och bräder)
att tilltaga, hvilket i sin mån berodde af de friare tullföreskrifterna i England. En ny
af delning af trävaruutförseln framträdde vid denna tid, nämligen af hyflad trälast samt
färdiga snickarearbeten (under senare hälften af årtiondet), och en för landet ny
exportvara blef zinkblände, hvaraf 1861 utfördes 383 kg., men 1866—70 i medeltal redan 12
mill. kg. Exporten af spannmål, särskildt hafre, var äfven liflig och steg snart sagdt
Sveriges Handel och Industri: Historik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
