Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tekniska läroanstalt, som är förlagdt till vår stad och ursprungligen grundats genom
donation af kommerserådet W. Chalmers. Vidare Slöjdföreningens skola, som grundades år
1848 och numera meddelar undervisning i de flesta industriella yrkesgrenar. Genom
donationer af bröderna Röhss hafva tillkommit dels ett konstslöjd- och dels ett
konstindustrimuseum och genom Handtverks- och Industriföreningen, ursprungligen stiftad år
1866, är grunden lagd till ett handtverksmuseum. Af yrkesförcningar må föröfrigt
nämnas Tekniska samfundet, stiftadt 1882, och Göteborgs Textilindustriförening, stiftad år
1899.
c. Sjöfart och skeppsrederirörclse.
Den allmänna förslappning, som åtföljde kontinentalperioden, yttrade sig äfven inom
sjöfartsnäringen, som först i slutet af 1830-talet kom upp ur den lägervall, hvari
den råkat. Enligt tullförvaltningens uppgifter utgjorde antalet af från och till inrikes
orter ankomna och afgångna fartyg i medeltal:
åren 1822— 5 • • -350 378
yy 1826—30.... • • • 351 621
y y 1831— 5. .. . 508 768
t y 1836—40.... .. . .678 1,058
y y 1841— 5 • • -57° 1,014
Härtill kommer dessutom ett stort antal mindre, förpassningsfria båtar.
Den utrikes farten utgjordes af följande antal fartyg:
år 1820........592 539
.. 1825........625 603
.. 1830........492 513
År 1836 hade den — utan inberäkning af de norska postångfartygen — stigit till 606
fartyg om tillsammans 41,962 läster (omkr. 60,000 reg. ton), hvaraf endast 195 svenska
fartyg om sammanlagdt 12,762 läster, men 306 norska fartyg på tillsammans 19,134
läster. Samma öfverlägsenhet visade den norska skeppsfarten ända till år 1850, då det
svenska och norska lästetalet blef ungefär lika; men år 1855, då vid Göteborgs
tullkammare inklarerades 1,418 fartyg, från utrikes orter, om tillsammans 91,305 läster, hade
de svenska fartygen nått öfvervikt och uppgingo till 621 st. om 32,185 läster emot 483
norska fartyg om tillsammans 26,025. Då hade emellertid engelska fartyg kommit upp
i de afsevärda siffrorna af resp. 191 st. och 21,812 läster. Den inrikes farten af förpassade
fartyg hade äfven ökats och utgjorde i medeltal:
åren 1846—50.... . . .636 1,287
,, 1851— 5 . . . . . 697 1,224
och ,, 1856—60. . . . . . . .710 1.384
Emellertid hade Göteborg tidigt börjat deltaga i den nya trafik, som åstadkoms genom
ångbåtarne och redan i början af år 1821 annonseras i Göteborgstidningame, att
”aktierna uti ångbåten kunna numera afhämtas hos E. Ludendorff”. Det var naturligtvis
Owens lyckliga företag, som manade till efterföljd, och i slutet på 1820-talet omtalas
ångaren Braut-Anund samt den norska ångskonerten Prins Carl, hvilken gjorde
reguljära turer till Norge. År 1834 afgick första ångbåten, ”Amiral von Plåten”, kapten
Hasselberg, kanalvägen till Stockholm; år 1837 gjorde ångslupen ”J. A. Wadman” ons-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
