Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afd. 1. Historisk inledning af K. G. Lundqvist ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De friheter och privilegier, som af ^framfarna
konungar i Sverige gifvits Norrköping,
konfirmeras 1529 af Gustaf I. Mellan staden och
bönderna i Brabo och Lösings härad hade vid flera
tillfällen tvist uppstått rörande nyttjanderätten till
allmänningen. Sudan tvist förekom ock under
Gustaf I:s regering och föranledde frun honom ett
bref, dat. Norrköping 24 jan. 1538, däri han
uttryckligen stadfäste konung Albrekts och de andra
konungarnas frihetsbref. Norrköpings Magna
Charta ’ före Gustaf II Adolfs tid var Albrekts
bref, och staden var alltid angelägen att fa det af
nya regenter uttryckligen stadfäst. Genom Gustaf
I:s testamente samt genom särskildt utfärdadt
do-nationsbref kom bl. a. Norrköpings socken samt
Norrköpings stad, gärd och laxfiske att utgöra en
del af hans yngre son Magnus’ hertigdöme.
Magnus blef emellertid snart svagsint, och hans
fursten-döme förvaltades 1571 af konungens ämbetsmän.
Da Johan III blifvit regent, utfärdade han pa
begäran af borgmästare och råd samt menigheten i
Norrköping är 1572 bref pa åtskilliga privilegier.
Men enär dessa ej innehöllo något om stadens
ägor och rättigheter, desslikes ock rör och
råmärken >, sa erkände Johan III 1587 Albrekts bref
på dessa friheter samt Karl Knutssons och Gustaf
I:s stadfästelser pä detsamma. Sedermera skall
hertig Karl ar 1595 hafva bekräftat stadens privilegier,
och då Norrköping utgjorde en del af Johan d. y:s hertigdöme, anhöll staden, att han matte,
då konung Albrekts bref på pergament begynt blifva mörkt och förfallet’, lata omskrifva
det. Ar 1609 utfärdade salunda hertigen ett öppet bref, dat. Bråborg, däri han ordagrant
atergifver konung Albrekts bref, hvaijämte han i ett samma dag dat. bref konfirmerar och
stadfäster alla de privilegier och friheter, staden af framfarna Sveriges konungar erhållit.
Stadens utsträckning och bebyggande. Den äldsta stadens läge har man att söka a de
högre belägna trakterna vid strömmen, där den bildar forsar. Om man undantager den
ås, som i sydväst stupar mot norra stranden, gick staden ej öfver till denna sida
förr än omkr. år 1572. Den gamla staden var belägen å den höjd, där nu S:t O/ai och
S:t Johannis kyrkor ligga. Äldst torde den senare vara. Yid midten af 1300-talet funnos
endast tvänne gator, den ena norr och den andra söder om S:t Olai kyrkogård, hvilka gator
utmynnade i en väg väster om kyrkan. Pa andra sidan om denna väg och vid strömmen
lågo kvarnarna. Utom vattenkvarnar synas äfven vid midten af 1300-talet väderkvarnar
hafva förekommit Denna här omnämda väg, som var farvägen norr ut frän Östergötland,
ledde öfver > Norrköpings bro > (äfven kallad Store bro och Gamle bro, sedan Nye eller
Saltängsbron uppförts), hvilken ursprungligen synes hafva varit byggd öfver det smala klippiga
pass i strömmen, där nu Järnbron befinner sig. Skyldigheten att underhalla bron i Norr-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
