Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afd. 1. Historisk inledning af K. G. Lundqvist ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tiden drifvit, känner man föga. Den kan knappast hafva varit af
någon betydenhet Söderköping, som denna tid och ännu länge
var en ansenligare stad än Norrköping, drog till sig den större
handeln. Yi hafva redan nämnt om den marknad, som där
ar-Karl Knutssons Söderköpingsörtug lj<ren hölls för hansestäderna Söderköping utgjorde ock en slags
hamnstad österut för Jönköping, hvars borgare 1338 erhöllo rätt att därstädes erlägga samma
lägre tull som stadens egna invånare. Äfven borgarne i Linköping och Vadstena synas
därstädes hafva drifvit handel. Att dessa städer redan nu handlat äfven i Norrköping eller
däröfver, såsom de sedermera gjorde, torde ej vara osannolikt. I Söderköping fanns under
1 200-talet mynthus, hvilket omnämnes i Magnus Ladulas’ testamente af ar 1 285, och konung
Karl Knutsson hade 1453 för afsikt att upprätta mynthus därstädes. Frän Söderköping
försågos utom Östergörland antagligen Kalmar län och Öland med mynt I Söderköping
slogos ock i början af 1520-talet s. k. klippingar, som utgåfvos under kriget Det nära
grannskapet till Söderköping verkade nu hämmande på utvecklingen af handeln i
Norrköping, hvarom man först under 1500-talet far några underrättelser.
Om nu således vid denna tidpunkt den
handel med utländingar, som förekom i
Östergötlands sjöstäder, egentligen synes hafva
försiggått i Söderköping, så drefs dock i
Norrköping och utom detsamma af dess borgare
åtskillig inrikes handel. Därom vittna bland
annat uttalanden under den efterföljande tiden,
hvilka måste afse en rörelse, som haft
gammal häfd. Sä uppköpte den utanför
Östergötland liggande skärgården dels i
Söderköping, dels i Norrköping sina förnödenheter,
särskildt salt och spannmål, samt afyttrade
därstädes de varor, den hade att afsätta, och på marknaderna, dels i staden, dels annorstädes hand-
• lade borgarna med den omgifvande ortens befolkning.
&JÉbkI| ’Liksom man ej genom tillgängliga handlingar har
JjK/ n<*gon kännedom om Norrköpings handel under
medeltiden, sä saknas ock några vidare upplysningar
om de näringar, som då i staden drefvos. Hvad
man vet är dock, att kvarnrörelsen sedan gammalt
varit betydande. Här befintliga kvarnar omtalas,
såsom redan förut nämnts, uti de äldsta handlingar,
där Norrköping nämnes. Redan från medeltidens
början förekommo vattenkvarnar i Sverige. Då uti
lagarna omtalas stora ekar, kallas dessa axeldigra
hvilket enligt konung Kristofers landslag (1442)
betydde, att de voro användbara till axlar uti
kvarnhjul. Kvarnar förekommo, som voro konstruerade
antingen för öfver- eller underfall. De hade ofta
flera par stenar, och mjölnaren ägde rätt att taga
tull. Man malde så väl mjöl som gryn. För und-
’-¿’S
Östgöta mynt och brakteater frän Knut Erikssons tid
1167-1195
m 0
Östgöta brakteater från Konung Valdemars tid
1250-1275
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
