Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afd. 1. Historisk inledning af K. G. Lundqvist ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den 3o:e oktober 1645 stadfäste drottning Kristina och 15. april 1676 Karl XI
Norrköpings privilegier och friheter m. m.
Dessa Gustaf II Adolfs privilegier, säger en författare, voro och förblefvo länge
Norrköpings »magna charta» och utgjorde »under mera än halftannat sekel stadens enda
grundlag eller konstitution». Norrköping kunde ock, säger en annan skildrare af dess historia,
»allt ifrån Gustaf Adolfs ankomst till tronen räkna sin märkeliga tillväxt och förkofring uti
rikedom, makt och härlighet. Och som denne konung var uti allt annat stor och dråpelig,
så kan hans kongliga åhåga för Norrköpings uppkomst ej tillfyllest beprisas.»
Stadens utvidgning och bebyggande pågick under denna tid i samband med den stegrade
affärsverksamheten. Såsom förut nämnts, hade hertig Johans erbjudande af fördelar åt dem,
som ville bygga på Saltängen, icke ledt till det resultat, han hoppats. Detta gjorde, att
hertigen nov. 1614 bjöd ytterligare förmåner åt dem, som redan påföljande vinter ville föra
fram materialier för att sedan under våren börja bygga. Till åstadkommande af en direkt
förbindelse mellan den nya staden på Saltängen och den södra sidan af strömmen hade
hertigen nu låtit bygga en ny bro invid kungsgården, belägen, där vi ock vilja, att
härefter torget och allmänna handelsplatsen vara och blifva skall uppå den södra sidan.» Vid
denna tid hade emellertid hertigen börjat bygga Johannisborgs slott, hvilken anläggning
förstörde hans finanser och utarmade furstendömets invånare, som måste lämna bidrag i körslor
och skatt den s. k. Norrköpingshjälpen. Detta slottsbyggnadsarbete, som ej fullbordades
förrän efter hertigens död 1618, tog hans verksamhet och tillgångar så i anspråk, att hans
goda afsikter i fråga om Norrköpings utveckling mindre kraftigt kunde fullföljas. Genom
bref 1620 bekräftade Gustaf Adolf Saltängsboarnas äganderätt till de tomter, hertigen gifvit
dem. År 1622 omtalas en byggnadstomt på Saltängen såsom varande 40 alnar i bredd,
75 alnar i längd; därtill kom trädgardstomt i bredd 40 alnar, i längd 90 alnar och
åbodtomt på alla 4 sidor 19 alnar.
Hvad som emellertid gjorde, att byggnadsverksamheten snart ökades, var de Geers och
hans ombuds, mäster Wellam Gillissons (de Besche) industriella anläggningar, för hvilka en
hel del folk behöfdes. För att förma dessa att bygga på Saltängen efterläts 1627 dem
att för sig, sina barn och arfvingar behålla de tomter, som de därstädes och i
öfverensstämmelse med den utstakade planen bebyggde. De nykomna nedsatte sig så väl i gamla som
 |
| Tyska kyrkans sigill |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
