Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afd. 1. Historisk inledning af K. G. Lundqvist ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
regeringen svarar och inrymmer åt honom och hans arfvingar, så länge de fortsätta yrket, samma
privilegier, som lämnats andra, hvilka i riket upprättat vantmakerier. Dessutom beordras
landshöfdingen i Östergötland att »låta inrymma honom uti Norrköpings ström en kronones
ledig och andra verk därstädes oförfångelig lägenhet, där han en valkekvarn, och därhos en
plats, där han ramarna och färgehuset upprätta kan, hvilken ström och plats han och de
skall okvalda njuta, så länge han eller de det — — — idka.» Speet upprättade ett
vantmakeri och erhöll den 29 juni 1650 af drottning Kristina »till bemälde hans vantmakeriers
desto bättre fortsättande och vidmakthållande» en kronan tillhörig ödeskvarn, Dragskvarnen
jämte alla dithörande ägor och lägenheter. Än i dag drifves på denna plats klädesindustri,
nämligen af det i vårt land välkända Drags aktiebolag. Privilegium på vantmakeriet
konfirmerades af Karl X Gustaf 1655 åt Petter Speet och Petter Danckwardt, hvilken senare
jämte Jochim Danckwardt 1646 erhållit privilegium på inrättande af ett vantmakeri. Från
anläggningar af de Geer i Norrköping levererades stora kvantiteter till arméens beklädnad.
Under de följande åren anlades flera vantmakerier, såsom af Abel Becker, Hallsten Göransson
(1692), Gustaf de l’Hommel (1692), Johan Ockel (1696), Jakob Spalding och Lorents Marasche.
Under Karl X:s krig kunde faktorierna i Norrköping leverera en god del af härens beklädnad,
och år 1664 säges vantmakeriet därstädes hafva erhållit bekräftelse på sina privilegier med
företrädesrätt att bekläda arméen. Flera fabriker inrättades emellertid i landet, och det kläde,
som behöfdes för arméen, fördelades på dem alla. Ar 1686 bekläddes alla regementen med
inhemskt kläde. Norrköpings klädesindustri synes dock haft att tidtals kämpa med
svårigheter, ty i sin berättelse 1697 yttrar kommersekollegium, att Norrköpings klädesfabrik tagit
upp sig, sedan den fått rätt att bekläda åtskilliga regementen. En del kläde lurendrejades
dock in. I tulljournalen 1693 visade sig, att ej så mycket ull inkommit bl. a. till Norrköping,
som svarade mot därifrån lämnade klädesleveranser.
Liksom krigen bidrogo till klädesindustriens utveckling, så ledde de ock till en liflig
verksamhet på vapen- och ammunitionstillverkningens områden. På landsbygden funnos här och
hvar s. k. rörsmeder bosatta, som i afbetalning godtgjordes med skattefrihet för sina hemman
samt med anordningar af fogdarna. Gevärsfaktorier inrättades redan af Erik XIV. År 1620
ålades rörsmederna att flytta till städerna. Kronans smeder, särskildt kring Jönköping och
Norrköping, tillhöllos af Gustaf Adolf att inflytta i staden. De försågos där med bostad, åker
och äng. Dessa smeder synas bott i nya staden å Saltängen. På landsbygden fortsatte
dock vapensmidet, och regeringen öfversåg därmed. Gevärsfaktorier inrättades emellertid
flerestädes, såsom i Norrköping; detsamma omtalas med mycken aktning af fransmannen d’Ogier
som besökte det, då han 1634 passerade Norrköping. De nya anläggningarna i Norrköping
och Finspong, som arbetade med valloner, levererade snart stora beställningar. År 1627
beställdes från Norrköping af Wellam Gillisson 1,000 musköter.
Leveranser år 1629: Antal musköter af rörsmeder
Upland .........1,000 83
Västmanland ....1,000 83
Närke ..........2,000 166
Helsingland ....6,000 500
Norrköping .....4,000 333
Norrtälje ......2,000 266
Jönköping ...... 400 33
16,400 1,464
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
