Sveriges handel och industri i ord och bild / Norrköping / 46 (1901-1907) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afd. 1. Historisk inledning af K. G. Lundqvist ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

m. m.) kommo till dem »väster ifrån», såsom föregifvits, utan från Ringarum och socknarna
däromkring. Meningen med bron vore i själfva verket den att på detta sätt kunna öfver
densamma bringa till sig de varor, som kommo »väster ifrån och från Småland», nämligen
spannmål, smör, humle, talg, ost, vax och bockskinn, stadens handel till förfång, utom det
att tullen sålunda minskades. Regeringen svarade emellertid i dec. 1672, att bron ej kunde
lända staden till men, blott »de själfva toge sin egen nytta och uppkomst i akt».

Ett bolag bildades under Gustaf II Adolfs regering för skeppsbyggeri samt därjämte för
»linbanan och luntmakeriet»; frihet från utskrifning förvärfvades för det arbetsfolk, som
erfordrades. År 1628 påräknades för krigsbehof luntor bl. a. från Norrköpings »reparebana».
För Södersjökompaniets bästa fanns i Norrköping inrättadt ett repslageri; genom kungl.
resolution 1641 skänktes detta till staden, på det att några förmögna borgare skulle kunna

Norrköping före branden 1719

förmås att åter upprätta detsamma och med tiden af repslagaregods göra en »negocie och
handel».

Inspektören Petter Hellweg erhöll 1677 privilegium på att inrätta ett segelduksväfveri. De
utländska arbetare, som där voro anställda, fingo fritt återvända till hemlandet med sin
egendom, och när fabriken kom i gång, skulle tullen på utländsk segelduk förhöjas. Bulldans-,
lärfts- och drällfabriker privilegierades i slutet af 1600-talet och i början af 1700-talet
ytterligare en segelduksfabrik.

Norrköpings folkmängd, som år 1650 utgjorde omkr. 5,000, torde i början af 1700-talet
ej ha utgjort mer än högst 6,000. Folkmängden tillväxte sålunda under senare delen af
1600-talet ganska långsamt; dödligheten synes ha varit stor: ända till 200 om året. De
mantalsskrifna personernas antal, som är 1703 utgjorde 1,980, hade 1711 nedgått till 1,493.
Staden hade då åren 1710 och 1711 hemsökts af pesten. Sedan äldre tider tillhörde
troligen många af stadens invånare S:t Johannis församling. Stockholms folkmängd utgjorde
år 1650 omkr. 20,000. Här lämnade uppgifter på stadens folkmängd äro anförda efter
Hertzman. Vill man emellertid beräkna efter antalet mantalsskrifna personer på samma sätt
som gjorts ifråga om Göteborgs folkmängd vid midten af 1600-talet, så kommer man för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>