Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afd. 1. Historisk inledning af K. G. Lundqvist ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och öfverbud i annans begyndte handel. Dessutom underhöllo köpmännen i liknande syfte
en uppsyningsman vid tullportar och på gatorna samt till förekommande af landsköp en
strand- eller utridare. Skrå-ämbetena anställde för att hindra s. k. bönhaseri tvänne
beslags-karlar, hvilka hvardera aflönades med 60 daler s. m. och .en tredjedel af alla konfiskationer.
Ar 1738 öfverenskommo magistraten och borgerskapet, att s. k. uppköpare skulle afskaffas
och att blott hvar och en själf eller genom sitt husfolk ägde rätt att upphandla varor.
Här-öfver hölls så noga tillsyn, att, så snart någon befanns stående vid tullarna för att hålla
utkik efter inkommande varor, blef han fasttagen.
Vi öfvergå härpå till frihetstidens industri.
Vid riksdagen 1727, där kommerserådet
Jonas Alströmer infann sig för att intressera
ständerna för den svenska industriens höjande,
fattades beslut om pänningemedels anskaffande
till manufakturernas upphjälpande; dessa me-
tionen, sköttes från 1739 af
manufakturkontoret, hvars verksamhet blef af stor betydelse
för industriens utveckling. »Allt sedan den
mera ömma omvårdnad rikets manufakturer
ifrån och med 1730-talet fått njuta, har
Norrköpings fabriksrörelse varit uti
beständigt tilltagande», yttrar Sundelius, på
samma gång han ock erinrar, huru under tiden
1756—1767 inträffande svårigheter bragte i
Norrköping »ett och annat enskildt verk’
på fall.
Utom förvaltningen af medel till
manufakturernas understöd sökte äfven
manufakturkontoret på flera andra sätt bispringa
industrien såsom genom hall-lån, förskotter till
inrättande af nya fabriker, åtgärder till arbetares
införskrifvande från utlandet, spinnskolors
inrät-Titelblad till Sämskmakare-ämbetets protokoll tande m. m. De s. k. hall-lånen beviljades enligt
(A*;. Univrms församling) riksdagens beslut 1738. Den fabrikör, som
ville göra något lån, hade att anmäla sig i närmaste hall-rätt, som då hade att besiktiga och
värdera de varor (rå — eller färdiga), på hvilka lån begärdes. Därpå tog hall-rätten
panten i förvar och tillställde däröfver låntagaren en attest, vid hvars uppvisande i
manufakturkontoret fabrikanten erhöll tre fjärdedelar af varans värde genom assignation på riksens
ständers bank; låntagaren å sin sida hade att aflämna en förbindelse att efter 6 månaders
förlopp återlösa panten; manufakturfonden betalade räntorna, och var banken ansvarig för
förlust. Anordningen visade sig emellertid ej tillfredsställande. Åtskilliga oegentligheter
upp-stodo i sammanhang med hall-lånen, och år 1748 sände manufakturkontoret sina
kommissarier bl. a. till Norrköping, där det särskildt befanns stå rätt illa till. Pantmagasinet hade
blifvit så illa skött, särskildt genom hall-rättens efterlåtenhet och stämpelmästarens otrohet,
att några fabrikörer och i synnerhet stäm pel mästaren, hvilken därjämte hade speciell tillsyn
del, som först förvaltades af landshjälpsdeputa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
