Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afd. 1. Historisk inledning af K. G. Lundqvist ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bland förekomma ett puder- och stärkelsebruk, ett tapetmaken, ett linnetryckeri och
mangel-verk, en knappnåls- och en lackfabrik. Talrikast äro privilegierna under tiden 1751 —1760,
då de uppgå till ett antal af 51 st, däri dock ingå för Eric Westerberg på en kniffabrik
vid Gusum (1752), Petter Ramberg på ett pappersbruk vid Fiskeby (1753), Anders
Schen-bom på en spinnskola i Vreta, hvaljämte privilegierna för en fabrik ej användes. Bland
fabrikerna under denna period märkas Petter och Olof Swartz’snusfabrik (1753), vidare
vax-duksfabrik, tvålfabrik, filhuggeri, pip-bruk, kul- och hagelfabrik, schagg-, skedvattens-,
spegel-och urfabriker, lärftstryckeri och manufaktursm iden. Talrikast förekomma privilegierna under
åren 1756 (7 st),’, 1757 (11 st) och 1760 (11 st.). Från och med 1761 och till frihetstidens
slut upptagas privilegier för 20 fabriker, däribland cattuns-tryckeri samt fabriker för
tillverkning af spansk gröna och pennor. Det sista privilegiet utgafs 1767 för Olof Westman på
en klädesfabrik. Under tiden från 1767 till 1776 upptagas inga privilegier. Det är under
denna frihetstidens senare del, som synnerligen svåra år för fabrikerna inföllo. I sin
berättelse om manufacturerna, ingifven vid riksdagen 1769 anför kommerskollegium rörande
fabrikernas i riket tillstånd: »I september månad 1766 mottog collegium af riksens ständers
manufakturkontor — — behållningen af diskont- och manufakturmedlen — — —.
Fabriks-rörelsen i riket var då redan uti ett nog beklagligt tillstånd. Den år 1763 uti handeln skedda
skakning af de på utrikes orter timade bankrutterna kunde ej annat än försvaga crediten
— — —. En ömsom stigande och fallande växelkurs, som medförde förluster för snart
sagdt alla näringsidkare, hade jämväl förorsakat osäkerhet och tvång uti all handel.
Manufakturerna — — — kunde ej heller undgå att af dessa svårigheter få en dryg känning,
men det, som ännu mera och enskildt redan den tiden skadat fabriksrörelsen, var, att
luren-drejerier, fabrikernas farligaste fiende, som intill år 1762 någorlunda blifvit hindrade, de
påföljande åren börjat mer och mer taga öfverhanden–––––––-. Fabriksidkarna hade således
vid slutet af 1766 några år tillbaka dragits med osäkerhet i rörelsen och tröghet i afsätt-
ningen; verkan däraf hade varit, att–––––vid väfverifabrikema år 1765 mot föregående
året 171 stolar blifvit nedlagda och vid alla fabrikerna 1,225 arbetare bortgått samt år
1766 åter 98 stolar afstannat och 1,060 arbetare blifvit sysslolösa. — — — Men sedan
hafva svårigheterna ännu mera tilltagit. — — — Således inföll vid slutet af år 1767 det
svåraste tidehvarf, som fabrikerna under nuvarande regeringssätt öfvergått, i det att de på
en gång saknade afsättning på tillverkningen samt tillgång hos medborgare af penningar
och kredit till sina verks fortsättande och därtill med ledo ständiga förluster vid existerande
bankrutter.» Detta året 1767 privilegierades emellertid i Norrköping 4 fabriker, nämligen utom
den förut nämnda Westmanska klädesfabriken, Erik Göran Renbergs fabrik för bomulls- och
linneväfnad, Martin Sääfs klädesfabrik och Otto Gustaf Möllers tillverkning af spansk gröna.
I special extract öfver inrikes tillverkade manufakturvaror ifrån 1 oktober 1J39 till slutet
af år 1740 upptages för Norrköping följande yllevaror: 3,494 Vi aln kläden af Norder art,
22,352 aln. dussineken och kommiss-kläden, 9,747 aln. Stettiner art, 3,337 aln. fyrlod, 6,825*/.,
aln. boj, 268 aln. fris, 44 aln. Camlott, 220 aln. Baracan, 398 aln. Chalons, 17,360 aln. Rask,
207 aln. Calminck, 9,965 aln. Sajette, 683 st. regarnströjor, 15 par regarnsstrumpor.
Förteckning (i kommerscollegie bref 775/ till landshöfdingarna) på fabrikörer och
manu-fakturidkare, som tillverka hvarjehanda väfverivaror, har för Norrköping följande:
Ehrenspet-ska fabriken, arrenderad af faktorn Anders Schenbom, tillverkade fina, medelfina och grofva
kläden, Rask, Challon, Callmink, Boj och Fris; stenhusfabriken rådman Witstock &
intressenter tillverkade fina och grofva kläden, Boj, Sarge, Rask, Challon och tröjor; manufakturisten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
