Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afd. 1. Historisk inledning af K. G. Lundqvist ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Adolf hade kort före denna tid slutit sig till Napoleons fiender, och engelsmännen skaffade
sig genom kungl. bref 7 mars 1808 rätt till nederlag — till en början å Fotö — för sina
varor i Sverige. En författare yttrar härom: »Göteborg blef på detta sätt ett slags frihamn
för England, hvarifrån de engelska varorna sedermera utfördes till kontinenten, men såsom
svenska varor och svensk egendom». Detta inträffade just vid samma tid, då den gifvande
sillperioden slutade. Sverige nödgades visserligen 1810 förbinda sig att ej i sina hamnar
mottaga andra engelska varor än salt och måste äfven 1811 förklara England krig, men
handeln fortgick alltjämt, och år 1812 öppnades åter de svenska hamnarna för alla nationers
handelsfartyg. Denna här nämnda smvghandel med England var för de svenska köpmännen
synnerligen gifvande, och äfven Norrköping hade fördelar af densamma. Så afsändes i dec.
1811 från Göteborg till Norrköping 500 kärror, lastade med kaffe och socker. De engelska
kryssarna läto alla till Sverige destinerade fartyg fritt passera och gynnade den svenska
kustfarten. A andra sido ledo ock svenskarna förluster genom franska, tyska och danska
kapare.
Om Norrköpings handel yttras våren i8ij i en officiell berättelse: Stadens läge är ej
gynnsamt för olofliga varutransporter (lurendrejeri) genom staden, utan ha dessa måst taga
andra vägar, förr förbi »Himmelstads->, numera på ännu längre distans, sedan bron därstädes
ej längre är brukbar, »liksom ock härvarande handlandes valda hufvudyrke är mindre böjdt
till dylika spekulationer än till fabriksidkande». Den vidlyftiga skärgården med tvenne inlopp
vid hafvet, som hitkommande måste genomsegla, gör här en bevakning på sjön nödvändig.
Barösunds tullkammare måste därför sträcka sin uppsikt till Arkö inlopp, hvarest den till
skärgårdsbevakningen hörande tullbåten egentligen är stationerad, huru kostsam denna
bevakning än måste vara i anseende till Norrköpings inskränkta sjöfart. Förhållandet mellan
kostnaden för bevakningen och tulluppbörden i Norrköping kan belysa handelsrörelsen och
sjöfarten därstädes. Ar 1812 gick sjötullstaten i Norrköping till 1,200 rdr 32 sk., den till
Barösund hörande staten till 947 rdr och landttulls- eller bevakningskam marens stat till 1,036
rdr, summa 3,133:82. Samma års inkomstsumma i ordinarie tulluppbörd för in- och
utgående fartyg, jämte coursumgäld, convoymedel, fattigvårdsafgift samt båk- och lotsmedel
utgjorde 10,267:30 rdr b:ko.
Ingen slags vara finnes här på nederlag utom salt, hvilket för närvarande är uppgifvet
till 3,308 tunnor, däri inbegripet det för staden anbefallda kvantum orörliga eller s. k.
krono-nederlag af 640 tunnor. Stadens tullkammare yttrar 1813: »Som här i staden finnes tvenne
ganska betydliga sockerbruksrörelser och tvenne ansenliga tobaksfabriker, så skulle det
troligen lända till mycken lättnad för dessa verk att njuta nederlagsfrihet för deras råämnen,
nämligen socker och tobaksblad; men någon vidare nederlagsfrihet här kan icke tillstyrkas,
då staden såsom vidt aflägsen från hafvet med en lång, krokig och besvärlig skärgård på
intet sätt synes bekväm för transitohandel».
De produkter, som från Norrköping exporteras, äro långt ifrån motsvarande de
inkommande behofsartiklarna och bestå förnämligast i stångjärn, manufaktursmide, kanoner och
något koppar samt mjöl och ett ringa parti skogsvaror, af hvilka effekter det mesta går till
Stockholm, det minsta till utrikes ort. Ar 1812 levererade de inom Östgöta
bergslagsfög-deri befintliga 24 järnbruken af sin tillverkning till Norrköpings våg 8,973 skepp:d, 7 lisp.,
5 skalp, stångjärn utom cirka 453 skeppxl kanoner från Finspong. Då nu detta järn är
hufvudsakligaste exportvaran från Norrköping till stöd för dess utrikes handel, inses, att
stadens handelsrörelse ej är synnerligen betydande och blir ännu inskränktare, när Göta kanal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
