Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afd. 1. Historisk inledning af K. G. Lundqvist ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
medel frän staden och staten. Därigenom gafs tillfälle ät ullproducenterna att mot billig
afgift och när som helst kunna inlägga deras ull. En ansvarig ullsorterare anställdes.
Enligt ullkontorets räkenskaper inlämnades där år 1833 40,500 skälp. och 1837 207,689 skålp.,
hvaraf 161,146 var svensk ull. Ullmarknad hölls hvarje år i juli med stor omsättning.
Närke och Södermanland lämnade den finaste varan. Hela kvantiteten af den vid
marknaderna denna tid försålda ullen uppgick årligen till omkr. 100,000 skålp. Fabrikanterna
uppköpte ock i andra landsorter, och från Tyskland infördes 1836 146,473 skålp. och 1837
252,947 skålp.
Hela klädestillverkningen vid denna tid berodde på inhemsk försäljning, ty export gick ej,
då alla europeiska länders tullförfattningar lade hinder i vägen för årlig afsättning, och
export till andra världsdelar omöjliggjordes genom våra inskränkta handelsförbindelser och
genom bristen på kapital.
Af vikt för såväl industrien som handeln var, att Östergötlands enskilda bank år 1837
öppnade afdelningskontor i Norrköping. Här utlämnades lån, mottogos inbetalningar och
kreditiv, hvaijämte upp- och afskrifningsräkningar funnos. Bankens fond var emellertid ej
beräknad att vara förläggare åt fabrikerna och handeln, utan var afsedd blott för att
befordra den dagliga rörelsen. Ar 1838 utgick från banken till allmänheten omkring en
million rdlr.
Klädesfabrikerna utgjorde 72 st. med 331 väfstolar och något öfver 2,000 ständigt
sysselsatta arbetare. Tillverkningen belöpte sig i8 till 410,000 alnar och värdet var 2,700,000
rdlr b:ko. Dessutom insändes från andra landsorter kläden och vadmal för att här
apprêteras.
Införseln af råsocker för brukens räkning uppgick årligen i medeltal till omkring 700,000
skålp. Tillverkningen utgjorde 1837 omkring 500,000 skålp.
Papperstillverkningen å Holmen böljar denna tid drifvas mera tidsenligt, och en
pappersmaskin från Donkin & Son i London uppsattes.
Ar 1836 fick Norrköping en modärnare maskinverkstad, den Malcolmska, hvilken islutet
af 1838 sysselsatte 68 personer, 21 mantalsskrifna och 7 ej mantalsskrifna. De mek.
verkstäderna härstädes voro egentligen beräknade för stadens och fabrikernas behof, ehuru en
del beställningar äfven utfördes på andra håll. Malcolmska verkstaden förlädes i fabrikör
Carl Wetterlings gård n:o 4 kvadr. Gropen, Bergskvarteret. Följande fabriksidkare gjorde
under första arbetsåret (1836—1837) beställningar dels på nya maskiner, dels på ändringar
af gamla: Blomberg & Wettergren (den första Desserémaskinen), Vougt & Wetterling
(Desseré-maskin), Göran Sääf (Desserémaskin och plysmaskin), Gustaf Leidenfrost (den första Tondeux),
C. & F. Bergvall (franska öfverskärningsmaskiner förändrade), Söderberg & Arosenius
(franska och belgiska öfverskärningsmaskiner ändrade); Chr. Lenning, J. A. Arnberg (ett nytt
vattenhjul med utväxlingar för rugghus), Hiilphers, Norrbom (1 ruggmaskin), Häggroth.
Under de följande åren utvidgas i det hela klädesfabrikationen betydligt. Osäkerheten
ifråga om riksdagarnas beslut rörande tullbestämmelserna inverkade dock på
klädesfabrikernas verksamhet. Efter hvarje riksdag, då frågan om tillåten införsel af kläde varit före, men
afslagits, ökades hastigt yllemanufakturen. Ar 1840 fruktade man tillåten införsel af
utländska kläden; många fabriker minskade nu tillverkningen och afskedade arbetare, och
handlande i andra städer upphörde köpa klåiden. Så snart det blef kändt, att tullen blef
oförändrad, kom åter stark fart i tillverkningen, som hastigt ökas. Fabrikantens rörelse trycktes
dock genom de rådande kreditförhållandena, i det han fick lämna 12 månaders anstånd med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
