Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afd. 1. Historisk inledning af Gottfr. Westling ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
knektar, hvarmed således böljan lades till en stående här. — Äfven om ett annat beslut,
som fattades vid denna riksdag, må erinras, enär det också låter oss förstå, att Linköping i
vissa hänseenden betraktades som en hufvudpunkt i rikets sydligare delar. Af ålder hade
orten varit en viktig tingsplats. När nu vid denna tid tal böljade föras om en bättre
anordning af det högre domstolsväsendet, beslöts vid ifrågavarande riksdag, att s. k.
Rättare-ting skulle hållas två gånger om året, nämligen i Uppsala vid Distingsmarknaden och i
Linköping vid Permässomarknaden eller också blott endera hvarje år. Då skulle alla lagmän
och häradshöfdingar, som blefvo kallade, där infinna sig och sitta i nämnden. Att saken
ej kom till utförande, berodde af hvaijehanda svårigheter. Det beslut, som gjort denna
riksdag mest beryktad, är dock utan tvifvel domen öfver de anklagade herrarne.
Denna dom gick genast i verkställighet. Riksråden Erik Sparre, Gustaf och Sten Banér,
Ture Bjelke jämte krigsmannen Bengt Falk afrättades å den plats, som sedermera kallats
Järntorget De betedde sig värdigt i det afgörande ögonblicket och vände många åskådares
hjärtan till sin förmån. En ringformig stensättning innesluten inom en större fyrkant, bildad
liksom ringen af rödaktiga gatstenar, utmärker den plats å nämnda torg, där enligt
traditionen blodsdomen fullbordades.
Så kväfdes i blod aristokraternas täflingskamp med den af Gustaf I upprättade
konungamakten, och med denna tilldragelse upphör Linköping att göra sig mera bemärkt i den
politiska historien. Nog hafva främmande trupper sedan dess beträdt Östergötlands mark, men
de hafva icke trängt fram till Linköping. Icke heller hafva omständigheterna så fogat, att
några riksviktiga ärenden kommit att där finna sin afgörelse. Linköping har lefvat en mindre
landsortsstads mera undanskymda lif, dock alltid af vikt och betydelse såsom läns- och
stiftsstad, i kulturellt hänseende af vikt för län och stift och i ekonomiskt afseende betydande
för den kringliggande orten, ett förhållande, som på senare tid vuxit i jämnbredd med
stadens allmänna förkofran.
STADENS PRIVILEGIER M. M.
Under den tid, då Linköping gjorde sig mera bemärkt i den politiska historien, var
staden dock icke i alla afseenden landskapets mest betydande ort. Den öfverflyglades
långt in på sjuttonde seklet af Söderköping i ekonomisk betydenhet. Den staden hade då
ännu något kvar af den välmakt, som längre tillbaka hade ställt Söderköping i första ledet
bland landets handelsstäder. I en förteckning öfver den gärd, som konung, rikets råd och
ständer 1526 beslöto för att upphjälpa kronans tillgångar, och som bestämdes skola utgå i
järn och nötkreaturshudar, finnes Linköping böra svara för 4 däcker oxhudar, medan
Söderköping åladas att erlägga 10 däcker och Vadstena 5. Linköpings skattförmåga var dock
betydligare än de begge återstående provinsstädernas, Norrköpings och Skeninges, hvilka
upptaxerades till allenast 2 däcker hvardera. Linder det att Söderköping 1530 betalade
kronoskatten med 75 mark, stannade den för Linköping vid 371/., mark. Ännu 1620 stod
Söderköping som skattdragande kommun framför sin stiftsstad. Äfven Vadstena var i flera
afseenden länge den öfverlägsen. Där samlades under 1500-talet riksdagen åtminstone fyra
gånger, och ännu 1611 ställes staden vid Linköpings sida såsom jämngod i fråga om
skatte-förmåga. Grannstaden Skeninge hade väl blifvit af Linköping öfverflyglad vid den nyare tidens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
