Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afd. 1. Historisk inledning af Gottfr. Westling ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Annu 1757, då en ny karta uppgjordes för staden, sträckte Nygatan sig blott mellan
Djur-gårdsgatan och Tanneforsgatan. Trakterna öster om den sistnämnda voro dä ännu föga
bebyggda. Torgen, som enligt 1 700 års stadsplan blott voro tvänne, Stora torget och Järntorget,
voro enligt 1757 års karta ökade med en öppen plats, motsvarande norra delen af nuvarande
Landskyrkotorget, på 1800 års karta benämnd Exekutionstorget. Den bredvid liggande
kyrkogården kring S:t Lars* kyrka användes i midten af 1700-talet af
landskvrkoförsam-lingens komminister som äng. Borggården, som å södra och västra sidan varit afstängd
medels träplank, försågs 1742 med murar å dessa sidor. På den östra uppfördes 1728
en byggnad af sten i två våningar med spantak för landshöfdingens räkning i stället för de
gamla och förfallna hus, som där förut haft sin plats. Vid mönstringar för provinsens
regementen användes borggården som mötesplats, där trupperna da uppställdes. Nästan alla
privata hus från 1700-talet uppfördes af trä. Stadens stenhus voro fortfarande helt få. Ett
nytt bostä/lshus för bisko fen upp-
fördes dock af sten 1734 a
samma plats, där hans förra
boställe varit beläget, a det gamla
franciskanerklostrets tomt. Det
tjänar ännu som bostad ät
biskopen. I den da senast bebyggda
delen af staden hade en del
tvavaningshus blifvit uppförda.
I an nedanför Agatans ända
lag en holme, som ännu icke
blifvit med fastlandet förbunden.
Vid tiden för tillkomsten
af /(‘fo o-ars karta hade staden
hunnit sträcka sig ned till ån
längs Nygatan. Det s. k.
Spannmåls- eller Magasinstorget
finnes upptaget a kartan. Under
förra hälften af 1800-talet synes staden ej mycket förändrat utseende. som
1736 blifvit tillbyggd, raserades utom tornet 1797 såsom förfallen och otillräcklig för
församlingens behof. En ny uppfördes och blef färdig till böijan af 1802. Den förra kyrkans
kvarstående torn hade blifvit sammanbyggdt med det nya långhuset. Kungl. Maj:t bestämde,
att det nyuppförda templet skulle uppkallas efter landets davarande drottning, Eredrika
Dorotea Vilhelmina. Snedt emot dess torn uppbyggde 1806 ett aktiebolag ett assembléc- och
spektakelhus af trä. Dess teatersalong var beräknad att rymma 500 personer. Den ganska
stora byggnaden har först i början af innevarande sekel blifvit nedrifven för att lämna plats
för riksbankens hus. Ar 1803 inköpte staden det nuvarande rådhuset af kammarrådet J. O.
Hertzman.
Ar 1850 stadfästades en ny stadsplan. Den upptog tvänne nya gator, som skulle löpa
parallellt med stadens tre äldre hufvudgator. De blefvo benämnda Kungsgatan och
Drottninggatan. I samband med deras anläggning förlängdes de tvärgator, som skulle skära dem.
De hus, som uppfördes längs de nya gatorna, utgjordes i allmänhet af trähus i tvänne
vaningar, enkla och utan konstnärlig utstyrsel, men ägnade att gifva ät de nya stadsdelarna
Stadsplanen år 1700
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
