Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Afd. 2. Stadens banker, tidningar m.m.] ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MELLERSTA ÖSTERGÖTLANDS JÄRNVÄGS
AKTIEBOLAG
Frågan om en järnvägsförbindelse Linköping—Fogelsta diskuterades för första gången
offentligt på ett möte vid Husbyfjöls tingsställe den 21 februari 1888. Vid samma tillfälle
utsågs interimsstyrelse med godsägaren August Fredholm på Carlshof som ordförande. Bland
komiténs ledamöter var ock trafikchefen Gustaf Asplund vid Fogelsta.
Medel till banans utstakande och öfriga förberedande arbeten insamlades.
Äfven i den större komité med landssekreteraren Adolf Wallenberg som ordförande, hvilken
i december samma år tillsattes, var Fredholm den verksammaste ledamoten. Då Wallenberg
i september 1894 på grund af sjuklighet afsade sig ledamotskapet i komitén, inträdde i hans
ställe häradshöfding Frithiof Gustafsson, dåvarande ordförande i Linköpings drätselkammare.
August Fredholm
Fr. Gustafsson
Gustaf Asplund
Hopbringandet af nödigt aktiekapital vållade interimsstyrelsen mycket arbete, men då detta
ändtligen efter förenade ansträngningar af Gustafsson, Fredholm och Asplund lyckats, hölls
konstituerande bolagsstämma i Linköping den 18 maj 1895. Till styrelse utsågos förutom
nvssnämda tre herrar grosshandlaren Carl och grosshandlaren Axel Karlson.
Den 1 november samma år undertecknades entreprenadkontrakt om järnvägsbyggnaden med
civilingeniörerna K. A. Lagergren och O. F. Malmstedt.
Mellersta Östergötlands järnväg är smalspårig och byggd i anslutning till
Fogelsta—Vadstena—Ödeshögs järnväg. På en längd af 39 km. genomlöper den följande socknar S:t Lars,
Kaga, Vreta Kloster, Flistad, Klockrike, Elfvestad, Fornåsa, Hvarf och Styra. Banan går i
sin helhet öfver den bördiga Östgötaslätten och erbjuder för turister en bekväm anslutning
öfver Hästholmen och Hjo med västra Sverige.
Järnvägen öppnades för allmän trafik den 1 december 1897.
För Linköpings stads utveckling har Mellersta Östergötlands järnväg varit af den största
betydelse. Stadens folkmängd har stadigt ökats och äfven välmågan inom samhället, att
döma af tillväxten i beskattningsbar egendom och inkomst.
Längs den nya banan ha vuxit upp åtskilliga industrier; vi nämna choklad fabriken vid
Ljungsbro, Maspelösa bryggeri och Björkö hafregrynsfabrik samt, ehuru kanske ej direkt
föranledd af järnvägen, Linköpings elektriska kraftstation vid Nykvarn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
