Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afd. 3. Industri i staden och dess omnejd af K. L. Hagström ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖSTERGÖTLANDS SOCKERFABRIKS AKTIEBOLAG
• •
Anda sedan midten af 16oo-talet har vårt land haft en inhemsk sockerindustri. Sveriges
första sockerbruk anlades i Stockholm 1647 och åtföljdes snart af andra. Ehuru
gynnade af höga tullar och tidtals af importförbud på socker och sirap nådde 16- och
1 700-talens sockerbruk aldrig någon synnerligen stor uppblomstring. Höjdpunkten tyckes hafva
nätts redan år 1741. Det råmaterial, som för dessa sockerbruk användes, var uteslutande
rörsocker.
Hvitbetsodling för sockertillverkning har bedrifvits ända sedan midten af 1700-talet. I
vårt land gjordes de första försöken därmed 1835 och ledde till inrättandet år 1837 af
Sveriges tvä första hvitbetssockerfabriker, den ena i Malmö och den andra i närheten af
l .andskrona. Sedan år 1858 den förra fabriken nedlagt sin verksamhet, var under 1860-talet
Skånska sockerbruket vid Landskrona Sveriges enda hvitbetssockerfabrik.
Först i slutet af 1860-talet började man få ögonen öppna för de fördelar, hvilka
sockerbetsodlingen tillför landtbruket, och för den betydelse, hvilken en i samband därmed stående
sockerindustri innebär för landet och dess befolkning. Liksom efter gemensam
öfverens-kommelse anlades samtidigt sju råsockerfabriker inom landet, bland dessa Malmö
sockerfa-briksaktiebolag vid Arlöf 1870 och äfven i vår provins två, nämligen Vadstena sockerfabrik
(1873) och fabriken vid Ljung, anlagd af ett tyskt konsortium. Detta uppsving inom
sockerindustrien blef dock icke långvarigt. Innan 18 70-talet var till ända, hade alla dessa
sockerbruk nedlagt sin verksamhet (Vadstena fabriken 1878) utom fabriken vid Arlöf, men äfven
den kämpade en hård kamp för sin tillvaro.
Orsakerna härtill voro mångahanda. Vårt lands kommunikationsväsen var då för tiden
ej på dångt när så utbildadt som nu. Det betodlingsomräde, hvarje sockerbruk förfogade
öfver, blef härigenom tämligen begränsadt och betleveranserna för knapphändiga.
Härför-utom voro de levererade betorna ofta kvalitativt undermåliga, och priset på betorna ställde
sig oskäligt högt i förhållande till de låga sockerprisen. Men allra mest hämmades
sockerindustrien af 1870-talets höga tillverkningsskatt på socker, uppgående till samma belopp som
importtullen. — Sedan emellertid som nämndt det ena sockerbruket efter det andra nedlagt
sin verksamhet, framtvingades inom kort en betydlig skattelindring. Tillverkningsskatten
sattes genom 1879 och 1882 års riksdagsbeslut till högst 40% af tullen å råsocker, och
härmed var sockerindustriens uppblomstring i vårt land betryggad.
F. n. eger vårt land 21 st. betsockerfabriker, de flesta anlagda i början af 90-talet, af
hvilka 17 st. år 1903 hade ett sammanlagdt tillverkningsvärde af 26,785,182 kronor. Bet
sockerfabrikationen besparar oss en direkt utgift till utlandet af öfver 20 millioner kronor
om året och är därigenom af den största nationalekonomiska betydelse.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
