Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Grundvalen för skråväsendet utgjordes av
mästareämbetena eller kompanierna, som de
ursprungligen kallades. Ämbetena utövade sin
verksamhet i enlighet med de för dem
utfärdade skråordningarna. Varje ämbete hade en
sådan. Därjämte förekom en allmän
skråordning, gällande för alla hantverksyrken. Sålunda
utfärdade regeringen år 1669 Kongl. May:stz
Allgemene Ordning och Skråå för
Handtwärckarne i Swerige och Finlandh, vilken reviderades
år 1720 och betitlades Kongl. Maj:ts förnyade
Algemene Ordning och Skrå för Handvärckare
i Swerige och Finland.
Syftet med skråväsendet var å ena sidan att
främja yrkena och företagareintresset och å
andra sidan att kontrollera det sistnämnda av
omtanke om det allmännas och konsumenternas
intressen. Företagarna förstodo att skickligt
utnyttja de förmåner, som skråordningarna hade
tillförsäkrat dem, och myndigheterna hade ofta
mycket svårt att komma tillrätta med de ur
allmänintressets synpunkt ganska oefterrättliga
förhållanden, vilka blevo en följd av
skråväsendets monopolistiska tendenser. Dessa gjorde
sig gällande bl. a. i fråga om yrkenas
rekrytering. Det var ingen lätt sak att bli upptagen
i ett yrke på den tiden. S. k. lärlingsregulativ
spelade då en mycket större roll än nu. I
en av våra äldsta skråordningar — 1474 års
skomakareskrå — hade föreskrivits, att ingen
mästare fick sysselsätta mer än en lärling.
Antalet mästare var naturligtvis inte stort, varför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
