Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
borgmästares och råds beprövande eliminerades,
då skråordningen reviderades år 1720. Då
föreskrevs nämligen, att en mästare skulle äga rätt
att antaga så många lärlingar, som han önskade
och hann undervisa. Men ämbetena visste
fortfarande råd, när det var fråga om att Reglera
tillträdet till yrkena.
Under den katolska tiden gällde förresten det
villkoret, att den, som ville lära »ett aktat yrke»,
skulle vara »född i äkta säng». Den äkta börden
skulle styrkas med ett bördsbrev, utfärdat av
vederbörande myndigheter. Utomäktenskapliga
barn voro obönhörligt utestängda. 1 1474 års
skomakareskrå hette det: »Det är det första, att
ingen må vara broder i detta ämbete utan att
han är äkta född», och med tanke på lärlingarna
följde hotfullt: »Vilken någon pilt till gärning
sätter, som ej är äkta född, böte 1 pund vax
och give pilten orlov». Liknande föreskrifter
forekommo i flertalet äldre skråordningar.
Denna fördom mot de utomäktenskapligt födda
kom även till uttryck i 1669 års allmänna
skråordning, där det talades om »börd eller
vitt-nesbrev, som genast lägges i lådan», d. v. s.
mästareämbetets dokumentlista, så snart
lärlingen hade antagits inför ämbetet. Ehuru 1720
års allmänna skråordning icke nämnde
någonting om bördsbrev, varav man kan draga den
slutsatsen, att man officiellt hade gått in för
likställighet mellan utomäktenskapligt födda och
dem, som voro födda inom äktenskapet, förekom
det alltjämt, att de förstnämnda vägrades till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
