Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rätten att sammansluta sig i egna sällskap, som
de förmådde att något så när hävda sitt
anseende inför mästarna, myndigheterna och
allmänheten. I vårt land synes detta ha skett
ganska sent. Gesällskapen lära nämligen ha
kommit till stånd först på 15- och 1600-talen; dock
funnos sådana redan på 1400-talet inom vissa
yrken, t. ex. sadelmakarnas.
Även sedan gesällerna på detta sätt hade höjt
sig socialt, voro de långt ifrån fria arbetare.
I likhet med lärlingarna stodo de under
mästarnas husbondevälde. I 1669 års allmänna
skråordning hade detta uttryckligen fastslagits, tv
där hette det bl. a.: »En mästare äge i sitt
hus så emot gesäller som pojkar och övrige
husgesinn husbonderättighet, dock stadsens och
ämbetets rätt oförkränkt». Att döma av detta
stadgande jämställdes den yrkesutbildade vuxne
arbetaren t. o. m. med tjänstefolket.
Emellertid torde han, i motsats till lärlingarna och
tjänarna, icke ha varit underkastad husbondens rätt
att tilldela husaga. Kost- och logisystemet
till-lämpades även för gesällernas vidkommande.
»En gesäll äger att hava sin kista och våtsäck1
hos sin mästare och ej på annat rum», hette det
i 1669 års allmänna skråordning. I denna hade
även föreskrivits: »Ingen gesäll driste sig att
ligga ur sin mästares hus utan mästarens lov
och minne». Den som bröt mot denna
bestämmelse fick första gången böta 1 daler silver-
1 Kappsäck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
