Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
men det är knappast möjligt att bilda sig en
uppfattning om densamma, som skulle kunna
läggas till grund för en jämförelse med
lönerna inom respektive yrken i våra dagar.1
»Sammanrotning» i lönepolitiskt syfte var för
gesällernas vidkommande praktiskt taget
omöjlig att åstadkomma. Såväl skråordningarna som
gesällskapens artiklar innehöllo förebyggande
bestämmelser. Gesällskapen fingo icke hålla
sammanträden med mindre än att vederbörande
mästareämbeten voro representerade. Beslut som
fattades under andra omständigheter voro
ogiltiga, och deltagarna i sådana sammankomster
straffades med böter till de fattiga. I
Samlingar till Göteborgs historia omtalas, att
skomakaregesällerna i Göteborg år 1823 försökte
undandraga sig något av det beroende, vari
de befunno sig i sitt förhållande till mästarna
och deras ämbete. De sammanträdde, trots att
ingen mästare var tillstädes, och behandlade den
då brännande frågan om förflyttning av
gesällhärbärget. Mästareämbetet ingrep mot detta
tilltag, gesällerna kallades inför ämbetets låda och
bötfälldes efter att ha erhållit en skarp varning
att »icke vidare sammanrota sig».
Vad här sagts om lönerna gällde även i fråga
om arbetstiden. Denna var mycket lång, även
1 Författaren till det av Nordiska Museet utgivna
stora arbetet, Det svenska tenngjutarehantverkets
hislo-ria, har anfört en del uppgifter om gesällönerna
under skråtiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
