Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om man med avseende på densamma i
allmänhet icke tillämpade så stränga bestämmelser som
de, vilka funnos i sadelmakaregesällernas artiklar
från förra hälften av 1400-talet. Enligt dessa
skulle nämligen arbetet taga sin början klockan
3 på morgonen och fortsätta till klockan 9 på
aftonen. Den gesäll, som icke inställde sig i
arbetet i god tid, förlorade hela sin daglön.
Men det torde ha varit vanligt, att arbetstiden
sträckte sig från klockan 5 på morgonen till
klockan 7 på aftonen, inklusive de korta
måltidsrasterna. Denna arbetstid var föreskriven i
t. ex. de stockholmska snickaregesällernas
artiklar från år 1754. Där hette det vidare, att
gesällen icke fick hålla längre än en halv s. k.
frukosttimme. I de artiklar, som stadfästes för
skräddaregesällerna i Stockholm 1629,
bestämdes arbetstiden från klockan 5 på morgonen
till klockan 10 på aftonen. Där får man även
den intressanta upplysningen, att en gesälls
(mästersvens) veckolön utgjorde 24 öre
silvermynt.
Den långa arbetsdagen kompenserades
emellertid av måndagsfirandet, som hade en viss
benägenhet att sträcka sig ut över tisdagen. För
de vandrande gesällerna neutraliserades den även
av en mer eller mindre frivillig och långvarig
sysslolöshet. Tillgången till arbete var för
övrigt ofta ganska ojämn även på »den gamla
goda tiden», vilket hade till följd, att man
periodvis kunde förkorta arbetstiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
