Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
plikten. Inom de större gesällskapen hade
sekreteraresysslan i regel anförtrotts en av
magistraten utsedd men av gesällskapet avlönad
notarie. Vissa gesällskap utsågo själva
sekreteraren, som då kallades skrivare och stod i tur att
bli åltgesäll, då val av sådan skulle företagas.
Myndigheterna hade på detta sätt sörjt för att
gesällskapens sammankomster stodo under deras
kontroll. I de gesällskap, där mästareämbetena
icke voro representerade i styrelserna, fingo i
regel inga sammanträden hållas med mindre att
en eller flera mästare voro närvarande. I 1720
års allmänna skråordning hette det: »Ingen
sammankomst av gesäller bör ske med mindre tvenne
mästare av samma ämbete till städes äro; sker
det annars vare ogillt och böte gesällerne till
ämbetslådan 6 daler silvermynt men till de
fattige 2 daler silvermynt». Varje försök att sätta
ämbetena ur spelet var dömt att misslyckas.
Därest arbetsförmedlingen icke hade
överlämnats åt en av mästareämbetet utsedd krogfader
eller omskådningsmästare, utövades i regel
denna funktion av åltgesällen eller av en eller
ett par omskådningsgesäller. Dessa benämndes
också örtgesäller. Den som senast inskrivits i
gesällskapet kallades unggesäll eller ungbroder.
Han tjänstgjorde som åltgesällens springpojke
och hade bl. a. i uppdrag att uppvakta
gesällerna med inbjudningar till sammanträden.
Slutligen kan nämnas den s. k. skänkegesällen.
Denne fungerade som ceremonimästare vid
krogfesterna.
Skråtidens gesäller. . Ö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>