Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lön, men han måste varje halvår betala 2 riksdaler
och dessutom varje kvartal s. k.
Anfugtnings-penningar, vilka belöpte sig till 6 riksdaler om
året. Dessa summor användes utav de
postulerade gesällerna för inköp av dryckesvaror.
Det förekom också, att postulanterna delade
dem sinsemellan. »Alla som lärt i provinserna
(Soroe undantaget) samt de svenska, som komma
här till staden, måste, även om de äro aldrig
så duktiga gesäller, stå i förbund, det är:
fortfarande anses som lärlingar, trots att de i många
år arbetat som dugliga gesäller», hette det i
denna klagoskrift.
Härav synes framgå, att postulationen icki
var genomförd överallt i vårt land. Att den
förekom, har Nils Wessel lett i bevis i ovan
åberopade arbete och i den minnesskrift, som
utgavs med anledning av Typografiska
Föreningens i Stockholm 80-årsjubileum år 1926.
Inom vissa yrken benämndes
invigningsceremonierna kröningar. Detta var förhållandet inom
t. ex. vitgarvareyrket, där för övrigt
ceremonierna utgjorde en parodi på en döpelseakt.
Enligt Frisius voro vitgarvarna i Tyskland
uppdelade i tvenne »huvudskrån», det rösslerska och
det rhenska. Det fanns egentligen en tredje
kategori vitgarvare, som emellertid icke
spelade någon större roll, »so man die Erferters
nennet». De s. k. rösslerska gesällerna vandrade
i Ungern, Böhmen, Österrike och Sverige, medan
de rhenska vandrade i Danmark, Sachsen, Bran-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
