Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
facket i Tyskland. (»Neben einer Magd nit
ar-beiten»).
Gifta gesäller tolererades naturligtvis ej heller
inom skomakareyrket på andra sidan Östersjön.
Och förhållandet var detsamma i Danmark.
Åldermannen i Helsingörs
skomakaremästareäm-bete anförde år 1739 klagomål över, att en
ämbetsbroder trots upprepade varningar behöll
en gift gesäll i sin tjänst, vilket hade haft till
följd, att främmande gesäller höllo sig borta
från ämbetet. År 1745 voro trenne mästare i
detta ämbete anklagade för liknande förseelser.
Ämbetet resolverade den gången, »att samtliga
ämbetsbröder skulle se till, att de av
ämbets-gesällerna, som uppehöllo sig i staden, kunde
åtnjuta arbete i deras verkstäder, så att de unga
människorna icke hänföllo till lediggång, ty det
måste anses rätt och billigt, att en (ogift) gesäll
har preferens för en Wiberkarl».
In på 1800-talet modifierades detta
förhållande på så sätt, att de gifta gesällerna fingo
arbeta i verkstäderna men voro skyldiga att, som
det hette, »rykke stol» för de ogifta, d. v. s.
de skulle placeras nedanför dem vid
verkstadsbordet.
Bland t. ex. vagnmakarna, smederna och
glasmästarna i Danmark tåldes ej heller gifta
gesäller. Inom målareyrket ställdes de gifta
tillsammans med f. d. soldater och liknande
inkräktare i yrkena, vilka rättskaffens gesäller
vägrade att arbeta kamrat med.
C. Nyrop omtalar, att år 1657 anförde Köpen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
