Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
avskräckts från att sätta dem i hantverkslära.
Kommerskollegium ansåg, att roten till det onda
var att söka i 1734 års kungliga resolution, som
hade berövat gesällerna deras i lag grundade
rättigheter, och hemställde om rättelse
härutin-nan. Samtidigt föreslog kollegium strängare
kontroll över ämbetenas handhavande av rätten att
bestämma om mästerprovens utförande samt
vissa åtgärder i syfte att uppmuntra gesällerna
att träda i äktenskap. En gift gesäll skulle
sålunda äga företrädesrätt till mästerskap framför
en ogift, om de i övrigt voro lika kvalificerade.
Vidare skulle den i allmänna skråordningen
bestämda gesälltiden — minst tre år — förkortas
med ett eller två år, om den mästerskapssökande
kunde styrka sin yrkesskicklighet.
Dessa reformförslag godkändes av höga
vederbörande men torde ha vunnit föga beaktande
i praktiken.
Politiskt sett var det huvudsakligen inom
borgareståndet, som skråväsendet hade sina
drabanter. Där hade man föga sinne för de
svårigheter, gesällerna nödgades dragas med. Mot
ett betänkande angående åtgärder till
förekommande av gesällers utflyttning och kvarblivande
på främmande ort, som ständernas sekreta
handels- och manufakturdeputation avgav år 1756,
gjorde borgareståndet bl. a. den invändningen,
att emigrationen ingalunda hade sin orsak i
svårigheten att vinna mästerskap inom landet,
utan fastmera däri, att gesällerna, »särdeles de
som av ungdomen ej haft någon synnerligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
