Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
erlägga skatt. Icke mindre än 419
karakteriserades som »avsigkomne» och 1.115 som
bön-hasar. De sistnämnda voro särskilt talrika inom
perukmakare- och linvävareyrkena. I
förstnämnda yrke konkurrerade 150 bönhasar med
51 »ärliga» mästare, av vilka 30 voro
»avsigkomne», d. v. s. utfattiga. Av de 196 utövarna
av linvävareyrket voro icke mindre än 171
bönhasar. Snickareyrket var det nästan lika illa
beställt med. Där funnos 148 bönhasar, 48
»avsigkomne» och endast 37 något så när
välsitu-erade mästare. Målareyrket var ävenledes svårt
hemsökt av fuskare. Där funnos 63 bönhasar och
endast 31 »ärliga» mästare, varav 19 voro
»avsigkomne». De mest betydande ämbetena voro
skomakarnas och skräddarnas.
Skomakareämbetet räknade 210 medlemmar, av vilka 80 voro
»avsigkomne». Skräddareämbetet hyste 160
»ärliga» mästare, men 50 av dem befunno sig i ett
sådant nödläge, att de ej kunde erlägga skatt.
Inom vardera av dessa yrken opererade ett
hundratal bönhasar.
Hos de mästare, som förmådde erlägga skatt,
torde i genomsnitt endast två gesäller ha varit
sysselsatta. Många hade inte råd att hålla sig
med någon gesäll alls utan fick nöja sig med
en lärling. De gesäller, som inte kunde
erhålla arbete inom ämbetena, tvingades
antingen att driva omkring på landsvägarna eller att
söka sin lycka hos s. k. frimästare eller som
bönhasar. Häröver klagades det allmänt i de
memorial, som de olika ämbetena hade ingivit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
