Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sök på källare och värdshus», ett oskick som i
sin tur hade tvingat dem att skaffa sig nödiga
inkomster genom att oskäligt pressa upp pri*
serna på deras varor eller att fuska med
arbetet.
Vad nu särskilt angår superiet torde detta
till en del åtminstone kunna förklaras med den
gamla, egendomliga seden att fira frimåndag
eller, som man också brukade säga, blå
måndag. De lärda tvista om, hur denna sed
uppkommit. En del forskare ha satt den i förbindelse
med måndagens mytologiska betydelse hos de
gamla germanerna, som på söndagen och
måndagen firade sol- och månguddomligheternas
fest. Andra ha sökt dess ursprung från det
katolska fastlagsfirandet under medeltiden. Då
lära nämligen måndagarna under fastan ha varit
fridagar. Kyrkorna voro klädda i blått, och detta
säges ha givit upphovet till det särskilt i
Tyskland använda uttrycket blå måndag. Den
egentliga blå måndagen lär ha varit måndagen före
fastan. Med tanke på den förestående fastan
festade man den dagen riktigt grundligt.
Hantverksmästarna voro inte de, som försummade
tillfället att göra sig en glad dag, och deras
gesäller följde gärna mästarnas exempel. Den
långa arbetstiden inbjöd direkt därtill. En teori
rörande frimåndagsfirandet går också ut på, att
hantverkarna, särskilt skomakarna och
skräddarna, i regel hade så många beställningar att
effektuera, att arbetet ofta måste fortgå under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
