- Project Runeberg -  Skrifter av Hjalmar Söderberg / Tredje delen. Martin Bircks ungdom /
96

(1919-1921) [MARC] Author: Hjalmar Söderberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ofullkomlighet. Och då han granskade sin odödlighetstro,
fann han snart, att han hade kommit mycket
långt bort från sin barndoms blåa himmelrike. Han
hade märkt, att alla, som på någon annan grundval
än uppenbarelsens försvarade tron på ett liv efter
detta, också förutsatte ett liv före detta, och han
fann det naturligt och logiskt. Evigt är blott det,
som alltid har funnits till. Det som en gång har
blivit till, skall en gång upphöra att vara till: sådan
var lagen för allt varande. Men Martin hade intet
minne av någon tidigare tillvaro, och han hade icke
heller läst eller hört talas om någon, som med något
sken av sannolikhet hade uppgivit sig minnas något
sådant. Visserligen fanns det människor, som
påstodo sig minnas sin præexistens; men de
uppgåvo sig då i regeln ha varit någon historisk
personlighet, om vilken de i sin nuvarande tillvaro hade
läst i böcker: Julius Cæsar, eller Gregorius VII.
Endast sällan kunde någon erinra sig ha varit slav
eller kypare eller bodbetjänt. Denna omständighet
föreföll besynnerlig. I alla händelser var det
tydligt, att mängden av människor, och bland dem
Martin, icke hade det ringaste minne av någon
föregående tillvaro. Han slöt därav, att han i ett
kommande liv icke heller skulle kunna erinra sig något
av det nuvarande, ja, att han icke ens skulle kunna
konstatera sin egen identitet; och han fann att om
man kallade en sådan fortvaro odödlighet, då var
det åter, liksom nyss i fråga om Gud, en svaghet
i tanken och en lek med språkets ofullkomlighet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 19:54:32 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/shskrifter/3/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free