- Project Runeberg -  Skrifter av Hjalmar Söderberg / Tredje delen. Martin Bircks ungdom /
99

(1919-1921) [MARC] Author: Hjalmar Söderberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i en längtan utan bitterhet och ett vemod, ljust som
vårskymningen.

Och likväl kommo dessa varningar allt tätare,
och allt oftare hände det att han mitt i de
drömmar ett ungt blod föregycklade honom grep sig själv
i att lyssna till den andra rösten, den röst, som
trängde upp ur de äldsta tidernas djup och gav
eko i dagens nyaste böcker, den underliga rösten,
som intet av de hundra nya evangelier, vilka
periodiskt som vårstormarna hade blåst genom
människornas sinnen, förmått bringa till tystnad mer än
för ett kort ögonblick, den röst som sade: allt är
fåfänglighet, och det finns ingenting nytt under
solen. Varför levde han, och vad var meningen
med det hela? Han upphörde icke att göra sig
själv dessa frågor, ty han begärde ännu alltjämt
av det liv, som han såg med sina ögon, att det
skulle ligga något under, något som kunde kallas:
livets mening. Ty det mesta både av den lycka,
som han såg människorna äga, och den, som han
såg att de strävade efter, tycktes honom liksom
trollguldet i sagan egentligen vara vissna löv, eller
de föreföllo honom som lustiga leksaker och något
som man icke kunde taga allvarligt. Och om han
vände blicken till sitt eget liv, sådant han levde det
från dag till dag, kunde han icke undgå att finna,
att det i sig självt var eländigt och tomt och att
dess enda värde låg i det ovissa hoppet, att det icke
alltid skulle förbliva sådant. Men vad han hoppades
var icke att uppnå något som man kunde närma

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 19:54:32 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/shskrifter/3/0103.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free