Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
levde så. Han var tjugutre år. I fyra eller fem
år hade han redan varit med i leken, han borde ha
hunnit vänja sig ...
Nej, han förstod icke människorna, och han förstod
icke heller sig själv. Han lyssnade ofta till
sina kamraters och umgängesvänners samtal om
dessa ting. Han hade märkt, att de flesta
aktningsvärda unga män, och de gamla för resten också,
trodde på två sorters kärlek, en ren sort och en
sinnlig sort. Unga flickor av bättre familj skulle
älskas med den rena sorten, men det betydde
förlovning och giftermål, och det hade man sällan råd
till. I regel var det därför bara förmögna flickor,
som kunde inspirera en ren kärlek, eljest hörde
denna känsla mera hemma i lyrisk poesi än i
verkligheten. Den andra sorten däremot, den sinnliga,
kunde och borde en normal ung man ägna sig åt
ungefär en gång i veckan. Men hela denna sida
av tillvaron ansågs icke ha någon allvarlig
betydelse, det var icke något som kunde göra en
människa lycklig eller olycklig, det var enbart
komik; ett stoff till roliga historier och en lika
angenäm som hygienisk förströelse, när man hade
lyft sin avlöning och druckit en halva punsch. Men
på mellantiderna sysselsatte hela det sexuella livet
endast föga de aktningsvärda och hyggliga bland
männen; de funno dess funktioner osköna och
oanständiga, eller som de helst sade svinaktiga,
emedan de icke kunde utföra dem utan att känna sig
som svin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
