- Project Runeberg -  Skrifter av Hjalmar Söderberg / Tredje delen. Martin Bircks ungdom /
121

(1919-1921) [MARC] Author: Hjalmar Söderberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

drömde jag så tydligt och klart, att pappa och
jag fick en vasaorden ihop, emedan kungen inte
hade råd att ge oss var sin.

Tack för inbjudningen att komma till er i
sommar, men det lär väl inte kunna bli av —
mitt förordnande kommer nog att räcka
sommaren över. Tråkigt att din man är så nervös.
Roligt att din lilla gosse mår bra. Alla hälsa.

                                        Din bror Martin.

Han kuverterade brevet och lade det åt sidan.

Han satt och tänkte på sin syster.

Är hon lycklig? frågade han sig själv. Och han
nödgades svara: nej, hon är icke lycklig. Hon vet
kanhända icke av det själv. För sex år sedan var
hon mycket lycklig, då hon blev gift och doktorinna
och fick ett eget litet hem på landet att styra med,
just vad hon mest hade drömt om. Och hon har
icke gjort något plötsligt fall från lyckotinnarna
sedan dess. Hon har bara helt sakta glidit utför,
som det brukar gå med åren. Hennes man är
älskvärd och begåvad och en skicklig läkare, men
han stöter sig ofta med de rika i sin trakt och har
mest praktik bland de fattiga. Därför är det
stundom ont om pengar. Dessutom är jag rädd att
hans hälsa är undergrävd, och hans lynne är
emellanåt litet bittert. Likväl var han vid rätt gott
humör när han senast var häruppe ensam, utan
henne. Han roade sig så gott han kunde, och jag
fruktar att han var henne litet otrogen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:41:41 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/shskrifter/3/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free