Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
antingen jag nu inte var värd en så stor ära, eller
vad orsaken var. Men nu efteråt har jag börjat
misstänka, att en sådan där eldsvåda kanske snarare
är en lusteld för åskådarna än något egentligt nöje
för huvudpersonen. Elden är i vart fall tydligen
inte mitt element. Kommer det en gång en riktig
vårsol in i mitt liv, så ruttnar jag väl strax, av
ovana vid klimatet.
Han stannade ett ögonblick framför en
juvelerares fönster. De flesta av smyckena voro
präglade av en gemenhet i smak, som höll honom
skadeslös för att han icke kunde köpa något. En
gång, det var just i dag för ett år sedan, hade han
likväl köpt en liten ring med en grön smaragd.
Och hon, som hade fått den, bar den ännu och
ville icke bära någon annan ring. Hon sade, att
hon inte ens skulle vilja bära en slät guldring. Nå,
en sådan kunde han i vart fall inte bjuda henne ...
Jag är otacksam, sade han till sig själv, det har
ju dock till sist kommit in en smula sol i mitt
liv, kanske mer än i de flestas. Men jag har frusit
för länge, jag har visst inte hunnit tina upp ännu.
Han hade kommit ut på Mynttorget, nordanstormen
sopade igen hans ögon med snö, och nästan
blind trevade han sig fram mot Norrbro. Han
måste åter stanna för att hämta andan vid
Looströms boklåda, där dagens berömdheter sutto
uppradade i fönstret, Crispi, kung Milan och Taine,
och mellan en excellens och en förfalskare
upptäckte han ett ansikte, som syntes honom bekant.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
