Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
in, och det icke är fråga om pigor och gamla
fruntimmer utan om högre organiserade individer, då
säger psykiatrien att det är ett tecken till
begynnande andlig desorganisation. Men hur förklaras
det? Det förklaras så, att man i de allra flesta fall
aldrig har drömt det som ”slår in”; man tycker
att man har drömt det, eller också att man har
upplevat alldeles detsamma en gång förr in i de
minsta detaljer. Men min dröm med de mörka
blommorna har jag uppskriven! Och blommorna
själva, de äro ingen hallucination, de stå där och
dofta och äro levande, och någon har kommit hit
med dem.
Men vem? Det finns ju bara en att gissa på.
Skulle hon alltså ha förstått? Förstått och gillat
och sänt dessa blommor som ett tecken därpå och
ett tack? Det är ju vansinne, det är omöjligt.
Något sådant händer inte, kan inte få hända. Det
vore alltför förskräckligt. Det vore inte tillständigt.
Det finns gränser för vad en kvinna får förstå!
Är det så, då förstår jag ingenting längre, då vill
jag inte leka med längre.
Det är ändå vackra blommor. Skall jag ställa
dem på mitt skrivbord? Nej. De få stå där de
stå. Jag vill inte röra vid dem. Jag är rädd för
dem. Jag är rädd!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
