Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52 HJALMAR SÖDERBERG
XIII.
Och molnstoden var icke längre över berget, men
hade sänkt sig ned över Mötesplatsens tält, och allt
folket såg, att molnskyn övertäckte tältet om dagen,
men om natten var det såsom såge man en eld.
Och så var det beständigt, så länge Israel vandrade
i öknen. Och Mo.se talade med gud i tältet, och var
och en, som hade något att fråga gud, gick till
Mose i tältet. Men Josua, Nuns son, vek icke från
ingången till Jahves tält.
Och Israels barn förstodo, att Jahve hade stigit
ned från sitt berg och att han själv ville gå
framför dem på vägen och föra folket på dess vandring
genom öknen till det nya landet, som han hade lovat
dem med ed och bekräftat med blodets sakrament
vid förbundsoffret på Sinai berg.
Och när molnskyn, som låg över Mötesplatsens
tält, lyfte sig och seglade bort i det blå, visste allt
folket att det var tecknet, som Jahve gav, och att
de skulle bryta upp från Sinai; ty så hade Mose
förkunnat.
Och de bröto upp från guds berg och tågade
från lägerplats till lägerplats, och Jahves ark gick
framför dem på vägen för att utse deras viloplatser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
