Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156
IIJALMAR SÖDERBERG
— Tack skall farbror ha, sade han; men varför
sprutar han inte eld?
— l)et kan han lära sig, om det behövs, svarade
profeten. Men det vore dumt att ställa till med
fyrverkeri, när du skall fara och hälsa på
prinsessan om natten. Det skulle inte passa till
situationen.
— Men tror du inte, sade Hannes eftertänksamt,
att krigsguden kan bli ond på mig?
— Det tror jag knappt. Han är själv en gammal
don Juan, och jag tror att han bara skrattar åt
historien om han får höra talas om den. Och för
resten tror jag att han är långt borta; varken i min
tid eller i min fars eller farfars har han låtit höra
av sig.
— Det finns några som påstå där nere i staden,
att du inte tror på gudarna?
— Det gör jag inte heller, min son, svarade den
gamle; men jag dyrkar dem odh offrar åt dem,
och det är tillräckligt. Det bör var och en göra ;
det medför åtminstone ingen risk. Ty om gudarna
inte finnas till, kunna de ju inte göra oss något ont;
men om de verkligen emot all sannolikhet finnas
till och jag inte offrar åt dem, så bli de ju rent
förbaskade på mig, och det bör man inte utsätta sig
för! Så lärde redan på min farfars tid den vise
profeten Pafnutius, som är känd under
hedersnamnet "Pelargoniens Pascal".
— Det där var konstigt, sade Hannes, men
tycker du inte att jag borde, ha med mig en present
åt prinsessan Finissa?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
