Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Resa till Kazán. — Tschugani. — Lefnadssätt på resan. Tscheremisser. — Tschuwascher — Nielsen i fara att häktas. — En såld lifegen qwinna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
offra de ful, far och andra mindre djur; ty detta wiisende will
hafwa blod. Denna offring fursiggar pa en med tråd eller pa
lar inhagnad plats af 10 till 15 famnar i twarmatt, som har 3
ingangar, en mot wester fur de offrande, en mot uster fur of
ferdjuren och en tredje mot sudern fur dem, fom bara in wat
ten. Denna plats kallas efter guden "Keremet"; intet fruntim
mer tors niirma sig den, och karlarna maste pa furhand rena
och twa sig. Fredagen ar isynnerhet den dag, som ar be
stiimd till denna dyrkan, hwarfiire iifwen pa den dagen allt ar
bete hwilar. Till det goda wiisendet offras blott blommor pa
uppen mark. Dessa mennistor, som se sardeles godmodiga ut,
hafwa kolswart glansande har, en mycket murk ansigtsfarg, samt
tala ett sprak, som ar snarlikt det finsta. Salunda kallas Gud
pa deras sprak, luma, men pa eftnista och finsta lumal. De
ciro kladda i en lang wid rock eller kaftan af groft liirft, som
racker anda ned pa fotknularna, men utan sprund pa sidorna.
Liksom ryssarne hafwa de ett skarp om lifwet samt liirftsbyxor
under kaftanen. Qwinnorna aro niistan likadant kladda, men
utmarka sig genom en lang, tjock, kolswart harfMa, hwilken
hanger nedåt ryggen som en hiistswans. Deras ansigtsfarg ar
annu murkare an karlarnes. Renlighet i klcider och flida ar
just icke detta folks sak.
Pafuljcmde dagen kommo wi till Tschuwaschernes om
rade. Dessa tala ett fran Tscheremissernas stiljaktigt sprak,
ehuru af finstt ursprung, men som iir mycket uppblandadt med
tatarista. De ciro trugare, klenare till furstandet och orenligare
im deras stamfurwandter Tscheremisserne, men stilla, fredliga,
godsinta och sa stygga, att man nappeligen kan komma nara dem.
Qwinnorna isynnerhet sprungo sin Wiig, nar man gick niirmare
dem, och man kan furdrifwa en karl ifran sig blott genom att
fasta ugonen pa honom; han blir da stygg och smyger sig bort.
Karlarna hafwa liksom Tscheremisserna en lang hwit stjorta,
utsydd med breda roda rander pa brustet och pa ryggen. Fram-»
till ga randerna fran begge arlarne i rak linie ned till bru
stet, pa hwars wenstra sida, wid den punkt der hjertat sitter, den
bildar en fyrkantig ugla, medan den pa hiigra sidan blott bildar
en uftpen winkel, hwars spets pekar nedåt. P 5 ryggen ga ran
derna lika langt ned som framtill, men lupa har tillhopa ien
winkel, hwars spets ar nedatwiind. Pa ufweriirmen, nara ar
larne, ar anbragt ett mycket konstigt broderi af fiirgadt garn,
som liknar summen pa tvara flickors miirkdnkar. Qwinnorna
hafwa en dylik hwit stjorta eller blus, men den ena iindan af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
