Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Resa till Jekatharinenburg. — Gästfrihet i Malmisch. — Wotiäker. — Lifegna sålda från ett gods i Tula till bruket Nischni-Tagilsk i Ural. — Förhindrad grymhet mot en qwinna i Dubrowa. — Perm. — Snabb skjuts i Ryssland. — Rysk ångbåt. — Transport af förwista. — Festlighet wid wårt intåg i Asien. — Ankomst till Jekatharinenburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
ej kunde furestalla otz fur henne, emedan hon for 8 dagar sedan
fatt sitt forstå barn, hwilket warit diidfudt. Jag fade honom da,
att jag sjelf haft samma ude med forstå barnet, men att wi nu
omsider ufwerwunnit sorgen, sedan wi efterat blifwit walsignade
med ser barn, hwilka alla woro wid lis. Han undfiignade oh
med twa walsmatande ratter och twa stags win, hwaraf i fyn
nerhet det ena war utmarki godt. Nar wi togo afsted, bad han
att wi pa war aterfard ej stulle glumma att tåga in hos honom.
Åter ett prof pa sibirist gcistfrihet.
Den 22: a Augusti lemnade wi Tatarernas omrade och
woro aler bland ryssar; men kommo snart åter in bland en ny
folkstam, som kallas NZotiaker och tillhora den tschudista eller
finska stammen, likasom Tscheremisserna och Tschuwascherna. De
hafwa ett stillsamt och fromt sinnelag, aro stiliga jordbrukare,
hwarjemte de idka jagt och bi-afwel famt furfardiga allehanda
slags triiwaror. Deras qwinnor spinna och wafwa. De halla
sig afsundrade fran ryssarne och fursta derfure nastan intet af
dessas sprak. Stiirsta halslen af detta folk har antagit kristen
domen, men de lifrigll aro likasa ifriga som fromma hedningar.
Den hugste Guden kalla de Inmar eller Ilmar och furlagga hans
wistelseort i solen; iblcmd de onda wasendena ar Schaitan den for
namste, och uppgifwes bo i wattnet. Mannen kliper sin hustru
af foraldrarne, och kunna hedningarne hafwa fiere hustrur, ehuru
de hogst sallan hafwa mer an en.
Furegaende aftonen hade wi trassat pa en hel karavan af
omkring 100 wagnar med man, qwinnor och barn, hwilka hade
lagrat sig wid sidan af landswagen och upMndt eldar. Hwarje
familj hade sin wagn och sin eld. Barnungar krupo kring elden
och hel- och halfnakna mennistor lago eller gingo rundt omkring
brasorna och wande sig framfor elden, som en stek pa spett.
Om natten hade de farit om oh, men formiddagen den 23:e
upphunno wi denna andlusa rad med wagnar. Pa nastan hwarje
wagn stucko 3 till 4 barnhufwuden fram ur de i densamma be
fintliga sangkladerna; der satt en moder med benen ufwer wagns
redet och ett barn wid brustet; har lag en och sof, medan ungarna
krupo omkring henne; mannen satt framfor och kurde. Framtill
pa hwarje wagn war Mad en trastaf med ett Mrmtak ufwer,
om hwars bestammelfe jag lange war owih; men stutligen kom
jag underfnnd med, att denna hydda inneholl helgonbilder af
messingsbleck. Ofwer bakre delen af wagnen woro fcistade twa
bagformiga «spruten, hwarufwer man lagt en matta eller ett filt
tacke, som skydd mot blast och regn, atminstone for ufre delen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
