Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Resa norr-ut längs östra sidan af Ural. — Solominskys skildring af sig sjelf. — Polismästar Nitschajeff och hans hustru. — Bruket Newiansk. — Demidoffs karet. — Stepan Tschumpin. — Nischni-Turinsk. — Turinski-Rudniki. — Kuschwa. — Rysk nationaldans. — Kemikern Swetzow, lifegen. — Rudniki. — Kuschwa - IX. Återfärd till Jekatharinenburg. — Ermans återkomst. — Ryskt imbad. — Polismästar Nitschajeff. — Stensliperi i Jekatharinenburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
dan man funno wi i hr. Swetzow wid Nischni-Tagilst, till hwil
ken Erman hade rekommendationsbref fran en af Berlins pro
sessorer, som tande hans wetenstapliga arbeten. Han talade
fransta som en infudd, hade i Paris utmarki sig genom sinake
mista arbeten och war allmant ansedd bland kemisterna. Han
war kladd som en europeisk herreman, utan det langa ryska
stagget’; men Demidoff kunde, hwilken dag han wille, fatta ho
nom att arbeta i grufworna eller salja honom till en annan.
Humboldt stall, berattas det, da han foljande aret befokte Tagilst,
nar talet foll pa hwars wetenstapliga rang och lifegen
stap han kande till, hafwa utbrustit: "Det stulle dock lata bra
underligt, om man fragade: ’Hwem rar om Berzelius, ørsted
eller Arago?"
«x.
Aterfcird till lekatharinenburg. ErmanS aterkomst. Rystt im
bad. Polismcntar Nitschajeff. Stenstiperi i lekatharinenburg.
Sedan wi atit middag i Newianst såtte wi otz i wagnarna
och akte hela natten fiir att till fiiljande dagen hinna fram till
lekatharinenburg. Jag hade haft en hogst obehaglig natt, och
beslut att detta stulle wara sista gangen, som jag pa rystt wis
stulle aka hela natten, sa framt ej nodwandigheten gjorde det till
en pligt. Framfor allt ar den foljande dagen, hwilken man tror
sig hafwa wunnit genom en dylik nattfard, litafullt furlorad, da
man gar som en skugga med hufwudwark och dasighet. Man
har dertill genomlefwat en pinsamt lang natt, i stallel for att
man, efter att hafwa sofwit om natten, kunde foljande morgonen
munter begifwa sig pa fard och i fullt wcilbefinnande na målet
pa aftonen, med fulla krafter till att utfora sitt dagswerke.
Dagen derpa kom Erman åter, halfdud as somnlushet,
nattkold och wagnstakning. Forlusten as hans obseruationsbok,
den trottande ilresan, ensamheten i den obeqwama wagnen, sak
naden as den handrackning han hade i wart sallstap, som fur
en dylik hjelplus mennista ar dnbbelt tannbar, hade hast en wal«
gorande werkan pa honom. Han hade blifwlt wanligare och
’) Genom ett af nuwarande keisaren, Alexander 11, utfcirdadt pabud
af den 19 Febr. 1861, ar lifegenstapen numera upphafd, hwarigenom
20 millioner slafwar blifwit forwandlade till fria blinder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
