Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVI. Generalguvernör Lavinsky. — Öfwerste Murawieff. — Religiösa ceremonier wid ryska påskfesten. — Karneval. — Resa till Jeniseisk på floderna Angara och Werchne-Tunguska på barken Dobroje Nameranie. — Juden Schmerka. — Ankomst till Jeniseisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
’v
x
bad han guvernuren om tillatelse att fa stanna der ufwer natten,
fur att inwanta posten. Men denne wagade icke tillata det,
utan han maste genast resa widare. Det war midt i wintern.
och pa Lena-flodens branta strander, langs hwilta wagen gick,
waltade stadan flere ganger i den djupa snim, sa att de, af
frnktan att eljest sturta i floden, maste ga wadande i den djupa
snun, hwarwid fru M. bar sin lilla dotter pa armen. Tredje
dagen ester afresan fran Irlutzk upphunnos de as en annan kurir,
som mebfurde tillatelse fur honom att bo i Werchne-Udinst
Da han anlandt dit bles han befriad fran sin faltjagare, hwil
ken under hela resan fuljt honom som hans stugga, till och
med pa stallen, der mennistan alltid suter ensamhet, samt om
natten legat wid sidan as hans sang. "Jag gick," fade han,
"forstå dagen ester ankomsten, en klar winterdag, att promenera
pa stadens gator, och erfor en outsaglig gladje ufwer att kunna
ga hwart jag wille; wid hwarje horn wande jag mig owilkor
ligt om, for att se om ej min stugga suljde mig. Ingen wet
huru herrlig friheten ar, utom den fom i sa laug tid saknat den."
Har stankte hans hustru houom anuu en dotter. Ester ett ars
furlopft blef han utnamd till polismastare i Irlutzk, hwilket em
bete han wid min ditkomst hade bekladt i ett ar. Han hade as
synuerlig nad fatt behalla fina gods, sitt adelsstap och sina
ordnar, hwaremot de ufriga furwista woro berufwade allt och
ausagos blott som sibirista blinder. Alla bres fran och till ho
nom uppnades och lastes af en tjeusteman i Irkutzk; men under
mitt tvistande der berattade han mig en dag, att han erhallit den
nya ynnesten, att hans brefwexling nu war fri frau ceufur.
Deu 26 April salltsa eu wecka sednare an hos otz) in
traffade ryssarnes past. Fastlagsweckan kalla ryssarne Masle
niza sSmurwcckan, Oa?-ns v«/e), derfure att man genom ufwer
flodigt åtande och drickande, lek och dans tåger afsted af kuttmat
och gladje, samt fuker samla andliga och letamliga krafter att
utharda den stranga fastan och de langa, tysta weckorna till pusten.
Fastan halles strangt hos ryssarne, i det att man ej far furtara
nagon mat ur djur-riket, undantagandes fisk, som stekes i olja;
for ufrigt ates potater, brud och luk, samt drickes te utan gradda.
Pa Langfredagen far icke en gang nagon storsten ruka, sa att den
klena kost man da njuter till och med ar kall; dock tåga de, som till
hura de hugre klasserna, detta icke sa noga. I den heliga weckan
uppfuras i de furuamsta kyrtorna atstilliga andliga stadespel ur
’) Betagen soder om Baikal-sjon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
