Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XX. Ankomst till Turuchansk. — Kälen förswinner icke om sommaren i Turuchansk. — Afresa. — Farkosten drages af hundar. — Återkomst till Jeniseisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
123
steppare fursakrade under mindre gynnfamma omstandigheter lunde
erfordra en hel månad, hade nu stett pa 16 dygn.
Ett par dagar efter min aterkomst till leniseist kom min
steppare och bad mycket odmjukt att jag wille gora ho.
nom den aran och tillbringa aftonen hos honom, pa det hans
unga hustru stulle fa gora min bekantstap, hwilket jag med nuje
lofwade den hedersmannen. Sallstapet bestod af honom, hans
hustru, twa wackra unga flickor as hans familj samt min Gustaf,
hwilken jag maste medhafwa sasom tolk, pa det att samtalet ej
stulle blifwa alltfur bedrufligt. Wi drucko te och rutte tobak,
hwarefter wi trakterades med ftunsch. I ufwersta delen af rum
met nara fonstret hade man at mig framsatt en stol och ett litet
bord. betackt med en hwit duk, wid hwilket jag ensam betjenades.
Wi genomgingo atsiilliga af wara reseafwentyr under muntert
stamt, och Gustaf drog, furmedelst standiga putslnstiga infallen,
forsorg for att skrattet hlills wid makt. Da min ward hade
druckit nagra glas punsch, bles! han sa rurd iifwer den wcinlig
het, hwarmed jag umgicks med honom, att han lade sig pa kna’
framfor min stol och wille kyssa min fot. Men jag drog genast
foten at mig, reste mig, bad honom sta upft och fade: "Sudan
ar icke seden i mitt land; det ar endast pafwen, som later kyssa
sig Pa foten, och da jag icke ar pafwe, ja, icke ens en prestman,
utan eu syndare som du, sa kan jag icke mottaga en sadan
hyllning. En rattstaffens man, som du, racka wi hauden och
trycka den, och det har jag lust att gora i betraktande af ditt
uftpfurande under hela resan och din duglighet som steppare.
Rack mig din hand; ty jag har stort stal att wara tackscnu mot
dig for war refas lyckliga utgang." De ryska embetsmannen
kallas namligen srangftersoner, adelsman) och
behandla den simple sborgersmannen) med stiirre
hogmod an wi wart tjenstefolk. Borgaren finner sig derfore ofwer
rastad af om en embetsman behandlar honom som sin jemlike.
Sedermera anrattades en liten tuttratt och ett glas druf
brannwin, fom beredes i Kislar, nara Kaspista hafwet. Wid
afstedet fran hustrun rackte hon mig munnen till en kyh, hwarpa
jag afwen kyhte de bada unga flickorna, och da den ena af dem
war mycket wacker samt hade ett par wanliga ogon och en frist
farg, fick jag lust att gora saken om igen, hwarpa Gustaf ut»
brast i ett ljudeligt utrop af: "Zwei mal, Gott straf mich!"*).
") P 3 swensta: Twa ganger, Gud straffe mig!
HllnstecnZ resa i Sibirien. 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
