Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXIV. Resa från Orenburg till Astrakan. — Resa öfwer kirgiser-steppen på kameler. — Wistande hos kirgiser-khanen i hans palats midt på steppen. — Besök hos kalmuk-fursten Tjumén. — Ankomst till Astrakan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
143
pa steppen, fur att cmwcindas till winterfoder, stiga upp pa
hastens rygg, fur att na detz topp, derpa arbeta sig ned i den
och tilltacka uppningen ofwantill. Salunda stod han hela natten,
till deh snustormen upphurt och det bles dager. Har nagon kurt
eller ridit samma wag kort fornt och ar sparet icke utplanadt
af winden eller nyfallen snu, sa fuljer man det med godt mod.
Men ar man osater om sparet, sa utsiickas en kossak till hwar
dera sidan, hwilka ga framåt med sma steg, fur att undersuka
om snun nagonstades cir titet hardare an wanligt, hwilket ar ett
tecken till befaren wag; och kossaterna samt tirgiserna hafwa
hari en sadan ufning, att de Man tåga felt. Pa steppen borde
man med fullt samma stal betjena sig as kompassen, som Pa
oppnå hafwet.
Slntligen anlcinde wi om aftonen till det flir wart natt
lager bestcimda stallet, som lag i narheten af ett litet karr,
hwarest det wcirte saf, hwilket i dessa nejder ar oumbarligt
sasom nastan det enda brannmaterial. Wara kameler hade an
landt nyh forut. Genom ett hal i kamelens niisbrost ar stucken
en rund pinne med en knapp i ena cindan och ett hal i den
andra, hwari sitter fastadt ett smalt tag, hwarmed kameldrifwaren
styrer sitt djur, samt far det att nedlagga fig, da det stall as
eller palassas. Wid tibitkornas uftpsattning tillgick salunda:
Da understå spjelwaggen war hopfastad, stack en karl cindan af
en lang tillspetsad stang in i miotersta delen af det hjul, som
utgiir kibitkans ufwersta hwalfning, och lyftade det i wadret,
hwarpa andra perfoner stucko den tillspetsade cindan af de tunna
stafwarna, som stulle uppbara det, in i halen pa hjulets yttre
rand, hwarefter de nedre cmdarna fastbundos wid fpjelwerlet.
Nu tacktes det hela med de emellertid upprullade filtmattorna
och blott pa den fran winden wanda sidan lemnades halfwa
delen af hjulet obetackt fur att begagnas som riikfang. P 5 snon
innti kibitkan lades ett nagra tum tjockt lager af fcif och ofwcmpa
detta åter mattor. Pn en rund flack i midten af taltet, der snun
lemnats bar, uppgjordes en eld af torr saf. Pa ena sidan af
fpjelwcrket war en upftning, hwilken tjenade fom ingang, framfur
hwilken hangde en brokig, i nedre cindan af en rund trcistock fur
tyngd filtmatta, hwilken gjorde tjenst som durr. Pa motsatta
sidan af denna diirr lades dynor, som betacktes med brokiga
bucharista mattor, och hwilka begagnades som sittpwts af otz
och sultanerna. Inom en halftimma ester war ankomst stodo
bada kibtikorna saluuda fcirdiga att bebos. Kirgiserna fatte sig
nu Pa huk rundt omkring elden och warmde hcinder och sutter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
