Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXIV. Resa från Orenburg till Astrakan. — Resa öfwer kirgiser-steppen på kameler. — Wistande hos kirgiser-khanen i hans palats midt på steppen. — Besök hos kalmuk-fursten Tjumén. — Ankomst till Astrakan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
l
/^
nagot utlopp i hafwet, och de stora floderna Wolga och Ural
jemte en mangd andra mindre strummar utfalla i densamma, fa
ligger detz yta dock lagre an hafsytan, hwilket endast kan fur
klaras deraf, att en stur del af det watten, som den erhaller af
fina tillfluden, af de omgifwande sandstcitterna samt
"wantcit att trasta mig i Batn, Tistis och Astrakan, hwartill mitt
fiirorujoa wistande i Astrakan warit orsaken. Jag ofwertalade
honom nu att wcinda om med mig en 10—12 werst till knas
Tjumen, hos hwilken jag latit anmala mig, Pa det wi stnlle fa
tillfcille att meddela hwarandra resultaten as w ara reseiakttagelser.
Detta gjorde ocksa mitt wistande der mycket behagligare, da jag
kunde begagna Parrot som tolk, da bade han och knasen furstodo
rysta. Knas Tjumsn war en stor, stark karl, hwilken som uf
werste deltagit i krigen mot Napoleon och hade sett Carl Johan,
da denne som swenst kronprins ledde de tysta lrigsoperationerna.
Fur vfrigt war han den gastfriaste, artigaste och angenamaste
ward i werlden. Anrattningen pa hans middagsbord war till
allll delar ester europeista kokkonstens reglor. Han furewifade
oh bland sina wapen en af de berumda damascerade saracensta
sablarna, hwarmed han sade att man kunde afhugga en eldgaffel,
utan att nagot marke syntes i eggen. Som jag medhade en
wacker Kongsbergst taljtnif af rustmastar Bronns arbete, wisade
jag honom, med anledning af hans yttrande om sabeln, att jag
med den kunde stara Muor ur en spik. Detta forwanade ho
nom; men da jag erbjud mig att med densamma stara en span
ur hans saracenersabel, ansag han det fur en omujlighet. Jag
wihte emellertid, att nar en sabel stall tala ett waldsamt hugg
utau att springa, och nar en taljtnif stall tala, att med den
kan klyfwas ett tjockt trastycke genom att banda med den, eller
att med en hammare sta pa den, far den icke helt och hallet
wara af hardadt stal, utau maste man pa sidorna af den med
lersta stalbiten, fom bildar eggen, fastswetsa twa stycken mjukt
jern. Jag tog derfure sabeln och forde knifeggen mot tanten af
fabelns breda rygg, samt afstar en gansta mcirtbar span, hwilket
fiirwanade honom hiigligen. Jag såtte sedermera, utan att han
martte det, knifwen pa sabelns egg, der den, som jag kunde
siirutse, gled af som pa glas. Da hau sedermera till aminnelse
furarade otz nagra kalmuckisia småsaker, hwaribland jag sick en
) Wid , noggranna geometrista mcitnmgar har man 5r funnit
KllSpistci hafwets yta ligga omtring 7? fot lagre a’n Swartll"Hafwets.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
