Note: This work was first published in 1977, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Contributor Gun Kessle died in 2007, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Vägar och år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
domen höll på att börja spela samma ideologiska roll som den
gjort i norra Europa under femtonhundratalet. Det låg dock
icke i de europeiska makternas intresse att Kina skulle resa sig
ur Ching-dynastiens förfall. De bidrog därför till att slå ned och
utplåna den enda folkliga rörelse i Kina som någonsin haft
kontakt med kristna föreställningar.
Missionärerna blev och förblev kunskapare och vägröjare
för de utländska makterna i deras försök att slå under sig Kina.
Så såg också kineserna i allmänhet på dem. Missionärerna
skyddades av internationella fördrag och utländska trupper. Men
de var hatade. De till kristendomen omvända förblev en
betydelselös marginalgrupp.
Det hjälpte inte att Vatikanen år 1942 - när Mussolinis
Italien var i förbund med Japan - lät meddela att den tänkt om
ifråga om vördnad för Konfucius och förfäder. Då höll det
kinesiska folket på att befria sig själv från såväl japaner och
andra imperialister (även deras missionärer och ideologer av olika
slag) som från den vördnad för Konfucius och förfäderna som
hållit folket nere och förtryckt.
- Här i Kashgar finns inte många som minns dem längre,
sade Gun. Och ingen bryr sig om vad de gjort. Det är märkligt
att tänka sig alla dessa Andersson och Högberg och Bohlin och
Engvall och allt vad de hette som en gång slet och strävade och
upplevde sig ha det svårt härute i hettan och ökendammet och
som försörjdes av fattiga svenska torpare och hantverkare som
samlades till bönemöte och missionskaffe runtom i landet och
skickade pengar till Sinkiangs missionärer som de hellre bort
använda till sina egna barn, det är märkligt att alla dessa
Svensson och Törnqvist och Mårtensson och Nyström nu är helt
glömda som om de aldrig funnits under det att de "infödda", de
kloka gubbar som de så föraktade nu är respekterade och
vördade och hyllade som pionjärer för framsteg och hälsovård. Jag
undrar hur de hade känt det om de fått veta hur det skulle gå
med deras livsgärning. Bortkastade liv!
Vi hade varit på sjukhuset för uigurisk traditionell medicin
och gick hemåt mot det gamla konsulatet. Eftermiddagen var
het men vinden hade mojnat. Luften var grå men inte längre
78
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
